Kvalitetslitteratur för den törstande ungdomen. Paketering, läsfrämjande- och marknadsföringsstrategier bakom Barnbiblioteket Sagas bokserier för ungdomar.

Svensk Läraretidnings förlag, som startade år 1896, är ett av de äldsta förlagen i Sverige som riktade sig helt åt utgivning av barnlitteratur. Deras satsning med utgivningen av Barnbiblioteket Saga höll i sig i över ett halvt sekel. Till förlaget knöts blivande stora konstnärsnamn som John Bauer, Jenny Nyström, Elsa Beskow, Einar Nerman och Carl Larsson, eftersom bilderna ansågs väl så viktiga som texterna. Projektet bygger på material från Saga-arkivet som finns vid Svenska Barnboksinstitutet i Stockholm. Vid institutet bedrivs ett digitaliseringsprojekt med Åsa Warnqvist som forskningsledare. Det här beskrivna projektet har formulerats i ett forskningsnätverk tillsammans med ett tiotal andra forskare. Delprojektet handlar om hur förlaget marknadsförde sina bokserier för ungdom under 1900-talet och hur detta kan länkas till förlagets tankar om läsfrämjande och om litterär kvalitet.
Barnbiblioteket Saga lanserades redan vid utgångspunkten som ett bibliotek. En tydlig ambition var att man ville få såväl läsare som skolbibliotekarier att betrakta böckerna som en boksamling som borde finnas såväl i hyllorna i hemmen som i skolan. Projektet kommer bland annat att undersöka serieformatets roll för Saga-bibliotekets utgivning och särställning på bokmarknaden för barn och ungdomar under 1900-talet fram till dess nedläggning. Serieutgivning har särskilda för- och nackdelar när det gäller att lansera och upprätthålla intresset för litterära verk. Tidigare forskning har uppmärksammat specifika serier och serieutgivning för unga läsare med siktet inställt på innehåll och läsupplevelse (Andræ 2001, 2003, Reimer et al. 2014, Sands-O’Conner et al. 2014). Andra aspekter av fenomenet med serieutgivning låter sig bättre belysas med teorier från fälten bokhistoria och publishing studies, där man på ett annat sätt tar hänsyn till vilken roll olika format kan spela för hur väl ett verk tas emot på en kommersiell marknad (Phillips 2007, Squires 2009, Baverstock 2015, Nauwerck 2018).
Studien kommer att undersöka vad som kännetecknar förlagets utgivning av bokserier för ungdomar och hur formatet kan kopplas till förlagets uttalade läsfrämjande syfte att sprida kvalitetslitteratur till så många unga som möjligt. Till detta hör att undersöka vilken syn på kvalitet och läsfrämjande som förlaget hade och hur den kan betraktas utifrån rådande föreställningar om ungdom, läsning och kvalitet under samma tid. En vanlig föreställning var exempelvis synen på ungdomen som omättlig vad gällde läsning, och att det därför var viktigt att erbjuda dem rätt sorts läsning. Övergripande frågeställningar kommer att vara: Hur kan förlagets bokserier för ungdomar ses som ett uttryck för deras syn på kvalitet och läsfrämjande? Vem formuleras som bokseriernas primära målgrupp? Hur formuleras förlagets syn på kvalitet i marknadsföringen av bokserien och hur går kvalitetsambitionerna ihop med strävanden efter kommersiell framgång? För att besvara dessa frågor kommer olika typer av material att undersökas: kommunikation om hur förlaget planerade sin serieutgivning i exempelvis interna dokument och brev, marknadsföringsmaterial i form av annonser, recensioner som belyser hur böckerna uppfattades och bokseriernas paratexter (Genette 1987).
Svensk läraretidnings utgivning var tongivande på 1900-talets bokmarknad och förlagets nära relation till skolan placerar dem i en skärningspunkt mellan offentlig debatt om ungdomars läsning och kommersiella hänsynstaganden. Med tanke på att ungdomars läsning fortfarande är ett hett debatterat ämne, kan undersökningen bidra till att kasta ljus också över dagens situation. Projektet kommer även att bidra med ny kunskap om 1900-talets svenska bokmarknad för barn.

Svensk Läraretidnings förlag, som startade år 1896, är ett av de äldsta förlagen i Sverige som riktade sig helt åt utgivning av barnlitteratur. Deras satsning med utgivningen av Barnbiblioteket Saga höll i sig i över ett halvt sekel. Till förlaget knöts blivande stora konstnärsnamn som John Bauer, Jenny Nyström, Elsa Beskow, Einar Nerman och Carl Larsson, eftersom bilderna ansågs väl så viktiga som texterna. Projektet bygger på material från Saga-arkivet som finns vid Svenska Barnboksinstitutet i Stockholm och handlar om hur förlaget marknadsförde sina bokserier för ungdom under 1900-talet.
Studien kommer att undersöka vad som kännetecknar förlagets utgivning av bokserier för ungdomar och hur formatet kan kopplas till förlagets uttalade läsfrämjande syfte att sprida kvalitetslitteratur till så många unga som möjligt. Till detta hör att undersöka vilken syn på kvalitet och läsfrämjande som förlaget hade och hur den kan betraktas utifrån rådande föreställningar om ungdom, läsning och kvalitet under samma tid. En vanlig föreställning var exempelvis synen på ungdomen som omättlig vad gällde läsning, och att det därför var viktigt att erbjuda dem rätt sorts läsning. Övergripande frågeställningar kommer att vara: Hur kan förlagets bokserier för ungdomar ses som ett uttryck för deras syn på kvalitet och läsfrämjande? Vem formuleras som bokseriernas primära målgrupp? Hur formuleras förlagets syn på kvalitet i marknadsföringen av bokserien och hur går kvalitetsambitionerna ihop med strävanden efter kommersiell framgång? Svensk läraretidnings utgivning var tongivande på 1900-talets bokmarknad och förlagets nära relation till skolan placerar dem i en skärningspunkt mellan offentlig debatt om ungdomars läsning och kommersiella hänsynstaganden. Med tanke på att ungdomars läsning fortfarande är ett hett debatterat ämne, kan undersökningen bidra till att kasta ljus också över dagens situation. Projektet kommer även att bidra med ny kunskap om 1900-talets svenska bokmarknad för barn.