I avhandlingen undersöks betydelsebeskrivningen i Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska Akademien (SAOB) i ljuset av teoretisk semantik. De fem etablerade och i ordbokens definitionstext högfrekventa formlerna, eller semantiska etiketterna, "bildlig", "oegentlig", "utvidgad", "allmännare" och "överförd användning" studeras ur olika perspektiv.
Frågan som ställs i avhandlingen är hur formlerna används i SAOB och hur systematisk användningen egentligen är i praktiken. Målsättningen blir således att reda ut vad de aktuella formlerna betecknar. Vad står förkortningen bildl. för? Vad är det för skillnad på en allmännare och en utvidgad användning? Och vad, mer exakt, innebär det i ordboken att en betydelse är oegentlig?
Det redaktionella arbetet med SAOB inleddes under slutet av 1800-talet, långt innan de semantiska teorier som vi diskuterar idag hade hunnit etableras och utvecklas, och den metod som tillämpas i betydelsebeskrivningen har snarast utvecklats på pragmatiska grunder efter hand som arbetet har fortskridit.
Syftet med undersökningen är att bedöma hur relevant och konsekvent SAOB:s analysmetod är idag ur ett teoretiskt perspektiv. I vilken utsträckning är beskrivningen av betydelseutvecklingsmekanismer förenlig med modern semantisk teori, och i synnerhet med den kognitiva semantikens teoretiska ideal? Ur motsatt perspektiv är syftet vidare att ta reda på vad SAOB:s definitioner kan lära oss om semantisk förändring och betydelseutvecklingsmekanismer. Kan ordbokens traditionella, och pragmatiskt utvecklade lexikografiska beskrivningar nyansera den bild som ges i de teoretiska resonemangen i litteraturen?
Svenska Akademiens ordbok (SAOB) beskriver ord i det svenska
språket från 1520-talet fram till våra dagar. Stort utrymme ägnas åt
ordens betydelser och hur dessa har förändrats och utvecklats
genom tiderna. Ett vanligt sätt i ordböcker att ange hur en betydelse
är relaterad till en annan är genom etiketter eller definitionsformler
av typen överförd användning, bildligt osv. Detta gäller även i SAOB,
och det här slaget av semantiska etiketter är väldigt frekvent i
ordbokens spalter. Men trots riklig förekomst i ordboken är det inte
helt givet vad det egentligen är som etiketterna betecknar – inte för
ordboksanvändaren som ska förstå och tillgodogöra sig de
lexikografiska beskrivningarna, men inte heller för
ordboksredaktörerna som ska utföra de semantiska analyserna och
beskriva ordanvändningarna.
I den här avhandlingen studeras de fem definitionsformlerna
bildlig, oegentlig, utvidgad, allmännare och överförd användning,
som tillsammans förekommer mer än 75 000 gånger i SAOB:s
definitionstext, med målet att ta reda på hur de egentligen används
och vad det är för något i språket som de betecknar.
Formlerna och de beskrivna betydelser som de betecknar granskas
med olika metoder och ur olika synvinklar. Ur ett lexikografiskt
perspektiv undersöks på vilka sätt de etiketterade betydelserna och
specialanvändningarna i ordboken beskrivs, och utifrån semantisk
teori, i synnerhet kognitiv semantik, studeras vilka semantiska drag
och processer i språket det är som formlerna betecknar. Totalt
genomförs fem olika delstudier för var och en av formlerna.
Syftet med undersökningen är för det första att undersöka hur
resonemangen som förs i den semantikteoretiska litteraturen kan
föra det lexikografiska arbetet framåt. För det andra – och ur
motsatt perspektiv – är syftet att ta reda på vad vi kan lära oss om
betydelseutveckling och semantiska förändringsmekanismer genom
att studera SAOB:s definitioner.