Project Details
Description
The overall purpose of this research is to increase knowledge on the transition to resilient and sustainable flood risk management. The results can help inform current research and practice in particularly Sweden, that has been identified by recent research as having a structural approach to flood risk management. The Netherlands has been identified by research as having undergone a transition from a focus on a structural approach or “control of floods” to “living with floods”. Such a shift has required a change in different policy, approaches and practices where so called social learning processes have played a key role. The results aim to improve knowledge on the potential characteristics, means and outcomes of such social learning processes.
Three research aims have been identified:
1. First, the research will aim to identify key elements in governance and management in flood risk management in the Netherlands and Sweden, and their similarities and differences, especially in terms of the level of alignment with resilient and sustainable principles. The results will also be put in an international and European perspective.
2. Second, the research will aim to study a specific social learning process which lead up to the identified shift of governance approach from “controlling floods” to “living with floods” which occurred in The Netherlands triggered by flood events in 1993 and 1994, building on ideas developed in the 1980s. This will include the identification of contextual factors and particulars of the case study, as well as generic factors, setting it in an international and European perspective.
3. Third, the research will aim to identify potential opportunities and barriers for future alignment of flood risk management to resilient and sustainable principles in Sweden. This will include influences from social learning processes at European and international level. This last aim will benefit from being addressed through action research and include a collaborative element between the Dutch city of Utrecht and The Swedish city of Malmö. The selection of the Swedish city of Malmö is relevant as it displays a relatively advanced level of urban water management, as well as a fair level of challenges of floods and increasing urbanization. Lund University also has a well-developed relationship with actors in Malmö. LUCSUS - Lund Center for Sustainability Studies is involved in an EU project called NATURVATION, where the cities Malmö and Utrecht are included. As such, the project provides a natural link to the city of Utrecht, although the Dutch case study may be subject to change after further discussion with the host institution TU-Delft.
Three research aims have been identified:
1. First, the research will aim to identify key elements in governance and management in flood risk management in the Netherlands and Sweden, and their similarities and differences, especially in terms of the level of alignment with resilient and sustainable principles. The results will also be put in an international and European perspective.
2. Second, the research will aim to study a specific social learning process which lead up to the identified shift of governance approach from “controlling floods” to “living with floods” which occurred in The Netherlands triggered by flood events in 1993 and 1994, building on ideas developed in the 1980s. This will include the identification of contextual factors and particulars of the case study, as well as generic factors, setting it in an international and European perspective.
3. Third, the research will aim to identify potential opportunities and barriers for future alignment of flood risk management to resilient and sustainable principles in Sweden. This will include influences from social learning processes at European and international level. This last aim will benefit from being addressed through action research and include a collaborative element between the Dutch city of Utrecht and The Swedish city of Malmö. The selection of the Swedish city of Malmö is relevant as it displays a relatively advanced level of urban water management, as well as a fair level of challenges of floods and increasing urbanization. Lund University also has a well-developed relationship with actors in Malmö. LUCSUS - Lund Center for Sustainability Studies is involved in an EU project called NATURVATION, where the cities Malmö and Utrecht are included. As such, the project provides a natural link to the city of Utrecht, although the Dutch case study may be subject to change after further discussion with the host institution TU-Delft.
Popular science description
Det moderna samhallet hotas av en okad oversvammnigsrisk. Det har har sitt ursprung i mer ofta forekommande och mer intensiva regn, men ocksa i okad urbanisering och ohallbar markanvandning. Dessutom bidrar olika atgarder i oversvammningshantering till och med till en okning av oversvammnigar i andra omraden och risk for mer katastrofala oversvammnigshandelser.
Forskningen fokuserar på socialt lärande och studiet av hur en larande process har sett ut i Nederländerna for att ”leva med vatten” - ett land som är extra utsatt för översvämmningar och havsytehöjningar. Forskningen tar ocksa vissa Europeiska och internationella perspektiv, och speciellt gor den jamforelser mellan Nederlanderna och Sverige. "Att leva med vatten" innebär att man med hjälp av bl.a. mer naturbaserade åtgärder skapar plats åt vattnets naturliga dynamik, istället för att som i århundraden försöka minska och kontrollera vattnets rörelser. Man har upptäckt att det finns en gräns för hur mycket vattnet kan kontrolleras. Samtidigt ger det här också en bättre vattenmiljö, något som är ett skriande behov i städernas framtida vattenförsörjning och vattentjänster: dricksvatten, sanitet och dränage. De naturbaserade åtgärderna har dock svårt att få genomslag i risk- och översvämmninghantering som traditionellt använder mer tekniska och strukturella åtgärder som vallar och rör. För att överbrygga skillnader i sättet att arbeta och tänka runt riskhantering (översvämning) och vattenresurser, har forskare och praktiker sett potentialen i “social lärande”. Det innebär att människor möts, utbyter kunskap, samarbetar och i processen lär de sig av varandra, i en större social grupp. Men det finns inte så många studier om hur det här ska gå till. Nederländerna har identifierats om et modelland genom sitt inovitativa larandeprocess som haft flera innovative resultat i oversvammningshantering. Men den larandeprocessen har inte studerats. Resultaten kommer att bli relevanta for Svensk, Europeisk och internationell kontext. Specielt Nederlandernas nu mycket utvecklade styrning och hantering av vatten ses som ett foredome i manga fall for att kunna utveckla en balans mellan lokala och regionala perspektiv och prioriteter. Ofta har de lokala perspektiven blivit kritiserade for att ta for lite hansyn till fragor som ror risk och hallbarhet, och mer fokuserat pa socio-ekonomisk tillvaxt.
Den har forskningen är viktig i ljuset av de framtida klimatförändringarna där översvämmningar kommer att bli vanligare. Samtidigt är städernas framtida tillväxt hotad av den växande globala vattenkrisen. Om vi ska klara den utmaningen måste vi hitta nya vägar för att världens städer ska kunna fortsätta blomstra. Det är en utmaning som måste mötas med samarbete för att skapa nödvändiga synergier. Det byggs också mycket nu i världens städer, och då behövs snabbt ett nytänkande om den framtida utvecklingen så vi inte bygger in gamla misstag. Då kan resultaten användas i arbetet till exempel under de Globala målen för hållbar utveckling (SDGs), Sendairamverket för katastrofriskreducering, EU’s vatten- och översvämmningsdirektiv och synergierna mellan dem.
Forskningen fokuserar på socialt lärande och studiet av hur en larande process har sett ut i Nederländerna for att ”leva med vatten” - ett land som är extra utsatt för översvämmningar och havsytehöjningar. Forskningen tar ocksa vissa Europeiska och internationella perspektiv, och speciellt gor den jamforelser mellan Nederlanderna och Sverige. "Att leva med vatten" innebär att man med hjälp av bl.a. mer naturbaserade åtgärder skapar plats åt vattnets naturliga dynamik, istället för att som i århundraden försöka minska och kontrollera vattnets rörelser. Man har upptäckt att det finns en gräns för hur mycket vattnet kan kontrolleras. Samtidigt ger det här också en bättre vattenmiljö, något som är ett skriande behov i städernas framtida vattenförsörjning och vattentjänster: dricksvatten, sanitet och dränage. De naturbaserade åtgärderna har dock svårt att få genomslag i risk- och översvämmninghantering som traditionellt använder mer tekniska och strukturella åtgärder som vallar och rör. För att överbrygga skillnader i sättet att arbeta och tänka runt riskhantering (översvämning) och vattenresurser, har forskare och praktiker sett potentialen i “social lärande”. Det innebär att människor möts, utbyter kunskap, samarbetar och i processen lär de sig av varandra, i en större social grupp. Men det finns inte så många studier om hur det här ska gå till. Nederländerna har identifierats om et modelland genom sitt inovitativa larandeprocess som haft flera innovative resultat i oversvammningshantering. Men den larandeprocessen har inte studerats. Resultaten kommer att bli relevanta for Svensk, Europeisk och internationell kontext. Specielt Nederlandernas nu mycket utvecklade styrning och hantering av vatten ses som ett foredome i manga fall for att kunna utveckla en balans mellan lokala och regionala perspektiv och prioriteter. Ofta har de lokala perspektiven blivit kritiserade for att ta for lite hansyn till fragor som ror risk och hallbarhet, och mer fokuserat pa socio-ekonomisk tillvaxt.
Den har forskningen är viktig i ljuset av de framtida klimatförändringarna där översvämmningar kommer att bli vanligare. Samtidigt är städernas framtida tillväxt hotad av den växande globala vattenkrisen. Om vi ska klara den utmaningen måste vi hitta nya vägar för att världens städer ska kunna fortsätta blomstra. Det är en utmaning som måste mötas med samarbete för att skapa nödvändiga synergier. Det byggs också mycket nu i världens städer, och då behövs snabbt ett nytänkande om den framtida utvecklingen så vi inte bygger in gamla misstag. Då kan resultaten användas i arbetet till exempel under de Globala målen för hållbar utveckling (SDGs), Sendairamverket för katastrofriskreducering, EU’s vatten- och översvämmningsdirektiv och synergierna mellan dem.
| Short title | Leva med översvämningar |
|---|---|
| Status | Not started |