Mätning av luftkvalitet på förskolegårdar i Lunds kommun

Barn är extra känsliga för luftföroreningar och de barn som växer upp i urbana miljöer är ofta särskilt utsatta då deras utevistelse på förskolan/skolan sker vid tidpunkter på dygnet då föroreningshalterna är som högst. Studier har visat att denna exponering riskerar att ge livslånga konsekvenser för barnets fysiska och mentala utveckling. Trots denna vetskap sker förvånansvärt få riktade insatser i Sveriges kommuner för att öka kunskaperna kring, och åtgärda, barnens faktiska exponeringssituation.
För att vi ska kunna skapa en luftmiljö som är bra för barns hälsoutveckling, behövs det kunskap om hur stor exponeringen är i deras dagliga utemiljö. Kunskapen behövs för att kunna välja ut och implementera åtgärder (t.ex. sänkt hastighet utanför förskolor, dirigera om trafik vid peudliugslitlt:r, fysiska barriärer i form av plank och växtlighet, förändrade uterutiner etc.) samt för att kunna rikta dessa dit där de har mest effekt.
Genom att ha barnperspektiv på miljömålet Frisk luft, kan man förbättra miljön för alla åldrar, men också reducera hälsoproblemen i befolkningen i nästa generation. Detta perspektiv kan också ge en indirekt vinst till uppföljningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö då en hälsosam utomhusluft även är en förutsättning för förbättrad inomhusluft.
Miljöförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsen beslutat att genomföra luftkvalitetsmätningar på tio förskolegårdar för att få kunskap om vilken utomhusexponering av luftföroreningar de minsta, och därmed känsligaste, barnen är utsatta för i Lunds kommun. Liknande kartläggningar av luftföroreningar på förskolegårdar har tidigare utförts i Malmö och i Göteborg.