Materiality and Meaning in the Hebrew Bible

The three Abrahamic religions are often designated as religions of the book. But what does it mean to designate them as such when they all emerged in a time when books did not exist? It has been increasingly stressed by scholars of book history that the materiality of texts has great significance for their meaning. Various material cultures construct the relation between an author, a physical medium, and the content in different ways. Given such a historical contingency, this project aims to shed new light on the recurring questions raised within the field of biblical studies, questions related to dating, authorship, purpose, and canonization of texts. By focusing on the influence of the printing press on the modern understanding of the book as a libro unitario, and by providing close readings of paratexts in the books of Isaiah and Psalms, the project seeks to answer two fundamental questions: 1) In what ways has the notion of libro unitario shaped the scholarly discourse on compositional unity, authorship, textual transmission and canonization?; and 2) In what ways has the printing press played a part in shaping such a notion? Ultimately, the project will suggest ways past anachronisms and uncover better, and historically more plausible ways in which the relation between scrolls, their contents, and their producers were perceived in the Second Temple period, so that new light can be shed on these texts, texts that continue to have a significant impact on both society and politics.

De tre abrahamitiska religionerna omtalas ofta som bokreligioner. Men vad innebär det att applicera begreppet “bok” på religioner som växte fram under en tid då “boken” ännu inte var uppfunnen? Bokhistorisk forskning har alltmer betonat att texters materialitet, det vill säga allt från layout och pappersval till produktion och distribution, har stor inverkan på texttolkning. Det har påvisats att olika materiella kulturer konstruerar sambanden mellan “författare,” fysiska medier och innehåll på olika sätt. Materialitet och mening är intimt sammanbundna, och givet en sådan historisk kontingens ämnar detta projekt kasta nytt ljus över de inom bibelvetenskapen återkommande historiska frågorna gällande texters datering, författarskap och syfte. Genom att relatera till tryckpressens banbrytande inflytande över den moderna förståelsen av hur en ”bok” är beskaffad, en förståelse som bäst fångas i begreppet libro unitario, och genom att närläsa paratexter i Jesaja bok och Psaltaren, ämnar projektet svara på två grundläggande frågor: 1) På vilka sätt har föreställningen om en libro unitario format den vetenskapliga diskursen kring kompositionell enhet, författarskap, texttradering och kanonisering?; samt 2) På vilka sätt har tryckpressen format en sådan föreställning? Förhoppningen är att svaren på dessa frågor ska förmå avtäcka den anakronism som präglar mycket av den bibelvetenskapliga diskussionen och föreslå historiskt mer plausibla rekonstruktioner av relationen mellan bokrullar, deras innehåll och deras upphovsmän under andra templets tid. På så vis kan nytt ljus kastas över de bibeltexter som fortsatt sätter en betydande prägel på samtida politik och samhälle, inte minst i ett globalt perspektiv.