Multilingual Spaces? Language Practices in English Classrooms

This project focuses on language practices in multilingual English classroom spaces in Swedish secondary schools. While English is the normal medium of instruction in lessons, research in bilingual educational settings shows that judicious
translanguaging between pupils’ mother tongues (L1s) and the target language (L2) facilitates communication and enhances L2 learning and motivation. Psycholinguistic research points in the same direction: L1 activation during L2 processing is unstoppable in low-proficiency L2 learners. Drawing on this prior research, on the translanguaging
framework and the theory of language mode, the project examines a) whether and for what purposes teachers and pupils use their complete language repertoires in English lessons; b) whether other semiotic means are used to include L1s represented in the classroom of which the teacher has no knowledge; c) what mechanisms may underpin the language practices observed; and d) whether support in all the L1s represented facilitates pupils’ learning of L2 vocabulary and affects pupils’ participation in classroom interaction. Using a large survey to map self-reported teacher practices,
ethnographic methodology and conversation analysis to study language practices in English classrooms, and experimental intervention and quantitative methods to measure L2 vocabulary learning over time, the project aims to contribute to the development of evidence-based language practices in English teaching in multilingual schools.

Det här projektet fokuserar på lärande och kommunikation inom engelskundervisningen i klassrum som präglas av språklig och kulturell mångfald. Även om engelskundervisningen i Sverige idag huvudsakligen bedrivs på just engelska, används inte sällan majoritetsbefolkningens modersmål – svenska – som en resurs när elevernas engelska inte räcker till. Det kan handla om alltifrån att läraren väljer att övergå till svenska för att förklara svårbegripliga sammanhang till att ordlistorna i läromedlen anger svenska översättningar av de engelska orden. Denna praktik missgynnar elever med annat modersmål (L1) än svenska eller med bristande svenskkunskaper.

Projektets övergripande syfte är att utveckla en vetenskaplig grund för engelskundervisning i flerspråkiga klassrum. Mer specifikt syftar studien till att utifrån ett lärandeperspektiv undersöka hur lärare och elever på ett strategiskt sätt bäst kan använda sina språkliga repertoarer under engelsklektioner. Projektet genomförs under fyra år på högstadieskolor och består av två faser som bygger på varandra. I den första undersöks dels lärares och elevers användning av olika språk för att underlätta lärande av engelska, dels bakomliggande mekanismer såsom ideologier om språk. I denna fas dokumenteras lärares beprövade erfarenhet och elevers preferenser vad gäller växlingar mellan språk. Den andra fasen utgörs av en experimentell studie (intervention) i olika klasser i årskurs 9 för att undersöka om inkludering av elevers totala språkliga repertoar gynnar deras lärande och påverkar deras delaktighet i klassrumsinteraktionen. Undervisningsmaterial framställs där olika språk antingen inkluderas eller exkluderas. Denna experimentella del inleds med att deltagande elevers generella språkförmåga i engelska mäts under en lektion med ett språkfärdighetstest. Klasserna undervisas sedan under två engelsklektioner med hjälp av tre olika materialuppsättningar: 1) text och tillhörande ordinlärningsmaterial är enbart på engelska, 2) text på engelska medan det tillhörande ordinlärningsmaterialet innefattar ord översatta till svenska, och 3) text på engelska med tillhörande ordinlärningsmaterial där elever själva med hjälp av lexika översätter orden till sina modersmål eller andra språk de föredrar. Interaktionen som sker i klassrummet bild- och ljudinspelas och elevernas ordkunskap mäts före undervisningen, direkt efter samt vid en senare tidpunkt. Vid samma tillfällen mäts elevernas attityder och självupplevda lärande. Denna experimentella del skapar kunskap om effekten av användningen av elevers totala språkliga repertoar på ordinlärning och på elevers delaktighet i interaktionen. Detta möjliggör rekommendationer om hur elevers och lärares språkliga resurser effektivt kan användas under engelsklektioner. Bakgrunden till studien är den ökande språkliga och kulturella mångfalden i Sveriges skolor och avsaknad av forskning i engelskklassrum som präglas av denna mångfald. Bristen på forskning gör det svårt för lärare att leva upp till skollagens krav att all undervisning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Till skillnad från engelska har ämnet svenska anpassats för elever med annan språklig bakgrund genom skapandet av ämnet svenska som andraspråk. Engelska, däremot, läser alla elever tillsammans oavsett färdighetsnivå i engelska. Idag är det inte ovanligt att en klass i engelska rymmer exempelvis följande L1: arabiska, danska, dari, farsi, makedonska, polska, svenska och vietnamesiska. Inom lärarprofessionen, dvs bland lärare, lärarutbildare, och i handböcker, finns det en icke-forskningsbaserad uppfattning som går ut på att andra språk än engelska bör undvikas i undervisningen. Samtidigt finns det forskning som visar att individer som använder ett annat språk än sitt modersmål (L2) aktiverar sitt L1 när de inte kan uttrycka det de vill på sitt L2.
Klassrumsforskning pekar i samma riktning: elevers lärande gynnas om deras lärare kan växla mellan elevernas L1 och L2. Ny svensk forskning visar att lärare fortfarande tenderar att växla mellan engelska och svenska under engelsklektioner, medan andra modersmål inte används, inte heller i skolböcker. Detta innebär att svensktalande elever kan åtnjuta den gynnsamma effekt som språkväxlingen mellan svenska och engelska kan innebära medan elever med bristande svenskkunskaper sannolikt får sämre förutsättningar att tillägna sig undervisningen. Detta kan ge upphov till social orättvisa i skolan och strider mot mål om likabehandling.