Persson, Anders (1991). Maktutövningens interna dynamik. Samspel och motsättningar i skola och lönearbete. Diss. Lund: Lunds universitet.

The Internal Dynamics of Power. Interplay and contradictions in Compulsory School and Wage Labor.
The aim of the work is to investigate the internal dynamics of power-exercising in compulsory school and wage labor.
The exercise of power is structured by four interrelated power-practices: 1. Maintenance, the practice which produce and reproduce a power relation through, among other things, the enrollment of subordinates; 2. Acculturation, the alteration-of-man power that is exercised inside the power relation; 3. Relegation, the power resulting in the removal of subordinates out of the power relation; and 4. Justification, the construction of representations which aim at presenting power relations as reasonable and justified.
The exercise of power is, further, described as a process through which the above mentioned power practices interplay and contradict one another. The process is part of what is called the internal dynamics of power, which also contain conflicts between and coordination of power and resistance and finally, how various ways of exercising power – coercion and the production of consent – interrelate.
Inside this frame of interpretation, different phenomena in Swedish compulsory school – the compulsory school attendance, the stress of the importance of education in the modern society and the pedagogical practices – is given a meaning. In a similar way phenomena inside wage labor in Sweden – the wage laborer´s economic dependency and labor market coercion, the social democratic reform strategy and organizational and management practices – is given a meaning inside the above mentioned frame of interpretation.

I denna doktorsavhandling i sociologi studeras och tolkas hur individer och/eller kollektiva aktörer utövar makt – försöker framkalla, förändra och hindra handlande och uppnå avsedda konsekvenser därav – inom den obligatoriska skolan och den del av arbetslivet som kan kallas lönearbetet. Skolan och lönearbetet framställs som tröga maktrelationer: sociala relationer där maktutövningen ger själva relationen dess mening.
Maktutövning framställs som en struktur bestående av fyra maktpraktiker: 1. Försörjning, den praktik som skapar och återskapar maktrelationen genom att bl.a. enrollera underordnade personer i den; 2. Fostran som utgör den människoförändrande makt som utövas inom maktrelationen; 3. Förvisning, den praktik som resulterar i att underordnade personer förflyttas ut ur maktrelationen; och 4. Den rättfärdigande praktiken, vilken försöker framställa den makt som utövas som i någon mening förnuftig.
Maktutövning beskrivs också som process: närmare bestämt det skeende där de fyra nämnda maktpraktikerna samspelar med och hamnar i motsättning till varandra. Denna process är en viktig del av maktutövningens interna dynamik, till vilken också hänförs samspelet och motsättningarna mellan makt och motstånd samt mellan olika sätt att utöva makt, nämligen tvång och samtyckesproduktion.
Med utgångspunkt i denna tolkningsram ges företeelser inom den obligatoriska skolan såsom skolplikten, den allmänna betoningen av utbildningens betydelse i det moderna samhället och pedagogiska praktiker mening. På motsvarande sätt ges företeelser inom lönearbetet – det ekonomiska lönearbetsberoendet och tvånget att stå till arbetsmarknadens förfogande, den socialdemokratiska reformismen samt organisations- och managementpraktiker – en speciell innebörd med utgångspunkt från tolkningsramen.