Projekttitel: Barnrättsliga dynamiker. En jämförande analys av vårdnadsmål i tre rättskulturer

The project examines children's rights in custody cases in Sweden with a Western legal culture, Egypt whose legal culture is characterised by Sharia law, and Uzbekistan which is characterised by a hybrid legal culture with Soviet, Western and Islamic elements. The aim is to analyse how children’s rights are understood and utilised by professionals in different legal cultures and what impact this has for the children concerned and broader social development.
Research questions
1. How do social workers, judges and other legal professionals and non-state actors involved in custody cases describe and utilise child rights?
2. On which premises and references do they base their arguments - legislation, precedent, religious norms, children’s and parents’ views, human rights instruments etc?
3. What similarities and differences can be identified in the three cases, how can these be understood from a comparative approach?
4. Based on the answers to question 1-3 what are the implications for child rights in the justice system?
Data and method
The project analyses court cases, documentation of court proceedings and interviews with judges and other professionals such as social workers and lawyers. The comparative approach enables an indepth analysis and understanding by juxtaposing each case with the others.
Societal relevance and utilisation
The CRC is an international human rights treaty that leaves room for discretion. Professional groups therefore have gret influence on the meaning of the concept of child rights in practice, and thus on the conditions for children whose rights are to be taken into account in custody cases. In this context, the cultures of professionals performing specialised legal tasks are relevant to explore (internal legal culture). Social and cultural factors influencing broader understandings of children’s rights in practice and its intersections with internal legal culture, are also relevant (external legal culture). This research contributes with knowledge that may create better conditions for taking children’s rights into account in courts.
Plan for project realisation
The study spans over three years and is a collaboration between four sociolegal researchers who will work 20-30 percent in the project. They have a unique competence, who have more than ten years of experience in child rights research. The researchers will collaborate closely and disseminate results to academic journals as well as the broader public.

Barnrättsliga dynamiker undersöker barns rättigheter i vårdnadsmål med en komparativ ansats i tre rättskulturer: Sverige med en typisk västerländsk rättskultur, Egypten vars rättskultur präglas av sharialagar samt Uzbekistan som kännetecknas av en hybrid rättskultur med sovjetiska, västerländska och islamiska element.
Syftet är att bidra med nydanande kunskaper, om hur barns rättigheter förstås och används av professionella som verkar för att barns rättigheter ska beaktas i vårdnadsmål, samt vilken betydelse detta har för barns villkor och rättigheter och för samhällsutvecklingen. Projektets komparativa ansats innebär ett brett empiriskt material som analyseras djupgående samt att alternativa tolkningar av barns rättigheter identifieras. Projektets resultat avser bidra till att barns
rättigheter respekteras och skyddas i högre grad. Forskningsfrågor
1. Hur beskriver, förstår och använder socialarbetare, domare och andra som är involverade i vårdnadsmål barns rättigheter?
2. På vilka grunder och med vilka referenser baserar de sin förståelse och argument – rättsliga normer, såsom barnkonventionen, religiösa normer, sociala normer, etc.?
3. Vilka likheter och skillnader kan identifieras i de valda rättskulturerna, och hur kan de förstås utifrån en komparativ ansats?
4. Utifrån svaren på fråga 1-3, vilka är konsekvenserna för barnets rättigheter i rättssystem?
Data och metod
Projektet analyserar rättsfall, dokumentation av rättegångsförhandlingar samt intervjuer med domare och andra professionella såsom socialarbetare, och offentliga biträden i vårdnadsmål i studiens länder: Sverige, Egypten och Uzbekistan. Det komparativa tillvägagångssättet gör det möjligt att få en djupgående förståelse genom att jämföra varje fall med de andra.
Samhällsrelevans och nyttiggörande
Barnkonventionen är ett internationellt människorättstraktat som lämnar ett stort tolkningsutrymme. Professioner har därför omfattande inflytande över begreppets innebörd i praktiken, inklusive barns rättigheter i vårdnadsmål. I detta sammanhang är rättskulturer bland professionella som utövar juridiska uppgifter relevanta (inre rättskultur) men även hur sociala och kulturella faktorer (yttre rättskultur) påverkar professionellas överväganden. Forskargruppen, som är verksam vid Lunds universitet, rättssociologiska institutionen, har en unik kompetens genom språkkunskaper samt tidigare forskning inom fältet.