Rykten, skvaller och skandaler: En studie av kungliga frillor och journalistiska arbetsmetoder

1 Mkr från Ridderstads stiftelse, http://www.ridderstadsstiftelse.se/

Rykten, skvaller och skandaler: En studie av kungliga frillor och journalistiska arbetsmetoder

Genom att undersöka tre historiska, kungliga medieskandaler är syftet med undersökningen att studera en väl använd muntlig arbetsmetod för journalister som vetenskapligt hittills rönt begränsad uppmärksamhet, dvs. skvaller och ryktesspridning. Syftet är alltså inte att göra en källkritisk genomlysning av publicerade påståenden grundade i skvaller eller journalistik. Syftet är snarare att undersöka relationen mellan ryktesspridning, skvaller och journalistiskt arbete och delvis till och med skvaller som journalistisk metod, där skandalen är vår ingång.

För att göra detta omfattar undersökningen tre fallstudier från sekelskiftet 1900, mitten av 1900-talet samt sekelskiftet 2000. Fallstudierna har alla ett kungligt tema. Anledningen är som ovan antytt att den kungliga familjen både är och har varit föremål för intensivt skvaller och massmedial bevakning men också att offentliggörandet av vissa händelser med anknytning till kungafamiljen i sig kan ha skandalösa aspekter. De tre fallstudierna benämns i det följande som Kungen och kaffeflickorna (2010), Haijbyaffären (1930-, 40- och 50-talen) samt Oscar IIs älskarinnor (det sena 1800-talet).

Poängen med att undersöka dessa tre skandaler är att de vid olika tidpunkter förmår belysa mediesystem, massmediala teknologier, varierande pressetiska krav och band mellan kungahuset och massmedierna. Samtliga medieskandaler är välkända, beskrivna och undersökta vetenskapligt, populärhistoriskt och massmedialt. Den föreliggande undersökningen har inga ambitioner att bidra med mer eller utvecklad kunskap om sakförhållandena utan lägger alltså tonvikten vid hur skvaller, ryktesspridning och massmedial nyhetsproduktion fungerade i ett slags symbios.

I samtliga texter kommer metoden bestå i att söka efter det undanglidande, dvs. uppgifter från anonyma källor, uppgifter från till synes inga källor alls, påståenden formulerade i passiv form (”det sägs”) eller på annat sätt med otydlig agens (”man påstår”). Motstridiga uppgifter, dementier och ifrågasättanden är andra textkategorier som kommer att undersökas med särskilt avseende på signaler om rykten och skvaller och hur de kan kopplas till den journalistiska rapporteringen. Med stöd i historikern Robert Darntons metodologi vill vi mena att det är fullt möjligt att identifiera och undersöka det talade ordets ”kolonisering” av och relation till den skrivna texten.