Spinning women revisitet - Work and life before industrialisation

Project Details

Description

This project will study the role of women’s and children’s labour in the early stages of Swedish industrialisation.
While the work of gender historians shows a large participation of women and children in early industrialization
processes, the narrow focus on men in quantitative literature has biased conclusions on the forces and outcomes
of industrialization. How does this change when all workers are properly included? We focus on three
relationships: the role of the state, the role of relative wages, and the shift in labour supply in poor rural
households.
We do this by focusing on commercial home-based spinning in Sweden 1767–1797, the decades before
mechanisation. We compile a completely novel dataset of individual observations on wages, individual
characteristics, and output of home-based spinners from “Spinneriberättelserna”, part of the statistics on
factories and manufactories. There are over 130,000 individual observations from all parts of Sweden, allowing
us to create a unique longitudinal micro-level dataset. By linking individual spinners to other sources we will
illuminate women’s working careers and industriousness on a household level.
The outcomes of the study will expand our knowledge on women’s and children’s work and during
industrialization, and will contribute to debates on how industrialisation begins: the importance of wages on
mechanization, if an “industrious revolution” precedes industrialisation, and the role placed by state
manufacturies.

Layman's description

Vi utforskar vad kvinnor och barns arbete har betytt för den tidiga svenska industrialiseringen. Precis som i
England och många andra länder var textilindustrin först med att industrialiseras i Sverige. Forskningen har
oftast fokuserat på en senare del av industrialiseringsförloppet, inte det som händer precis innan allt tar fart.
Dessutom fattas ofta kvinnors och barns arbete och särskilt den som skedde i hemmen i berättelsen om
industrialiseringen.
Det vill vi ändra på genom att studera kvinnor och barns arbete i textilindustrin under decennierna precis innan
mekaniseringen. Vårt viktigaste källmaterial består av individuppgifter om spinneriarbetare 1767–1797. Vi har
nästan 130 000 individuella observationer av framför allt kvinnors och barns betalda spinneriarbete. Det finns
årliga uppgifter om lön, produktion och vilken typ av verktyg var och en använde. Det finns information om
ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Vi kommer att koppla detta material till mantalslängder,
bouppteckningar och husförhörslängder, för att kunna få en bättre bild av vilka hushåll som arbetade med
spinneriarbete. Just dessa arbetare särredovisas från övriga manufakturarbetare eftersom de i princip
uteslutande arbetade i sina egna hem. Det har dock lett till att de uteslutits från många tidigare studier om
manufakturernas roll i Sveriges historia.
Förutom att ge en unik inblick i kvinnors och barns arbete under Sveriges industrialiseringsprocess kommer våra
resultat att bidra med ny nyckelkunskap till tre debatter som behandlas i tre delstudier. Den första delstudien
behandlar statens roll i industrialiseringsprocesser och här lyfter vi en äldre men olöst svensk debatt. Vissa
forskare har hävdat att de statsstödda manufakturerna inte spelade någon stor roll för industrialiseringen. Andra
har hävdat att de kan ha spelat roll på ett institutionellt plan. Båda sidor är överens om är att manufakturerna
sannolikt bidrog till att arbetes organisering förändrades. Denna debatt utgör ett bra exempel på hur man
underlåtit att inkludera hemarbete av framför allt kvinnor och barn i berättelsen. Alla är medvetna om att dessa
fanns men deras arbete utesluts ändå strukturellt ur många av de viktigaste studierna på området. Hur skulle
sättet vi ser på manufakturerna ändras som vi kunde inkludera deras liv och arbete i berättelsen?
Den andra delstudien behandlar teorin om ”the industrious revolution”, flitens revolution, att den industriella
revolutionen föregicks av en förändring i hushållens arbetskraftsutbud; fler och fler fattiga familjer på
landsbygden producerade mer och mer för en marknad. Denna teori har varit svår att undersöka empiriskt, det
är svårt att följa fattiga familjers arbete över tid och det var enligt teorin till stor del kvinnors och barns tid som
allokerades mer och mer till betalt arbete. Men vårt material är extremt starkt i att det låter oss följa kvinnorna
och deras familjer över flera decennier. Vi kan svara på frågor om vilken typ av hushåll det är som förlägger
delar av sitt arbete till betald spånad och om detta förändras. Vår forskning ger en unik inblick i 1700-talets
hushållsekonomi, över tid och rum och för ett stort antal individer.
Delstudie tre handlar om industrialisering och lönenivåer. En av de största debatterna kring industrialiseringens
orsaker de senaste åren handlar just om spinneriarbetare och deras löner. Var det så att höga löner var en
starkt bidragande orsak till mekaniseringen av textilindustrin och därmed den industriella revolutionen i England?
Ett stort problem för denna debatt är att det varit svårt att hitta källor som på ett systematiskt sätt redovisar
löner och produktivitet för spinneriarbetare över tid, speciellt för de kvinnor och barn gjorde det mesta av
arbetet. Den informationen har vi i vårt material. Höglöneteorin har framför allt handlat om Storbritannien, men
hur såg sambandet ut i Sverige?
Short titleSpinning women
StatusActive
Effective start/end date2022/01/012025/12/31