Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1880- 1930

Stadens ansikten syftar till att tillgängliggöra och knyta samman två
viktiga källor som berättar om stadens historia under sent 1800-tal och
den första delen av 1900-talet.
1. Stockholms stadsmuseums omfattande samlingar av historiska
fotografiska porträtt från omkring 1860 till 1930, totalt omfattande
400.000 fotografier på personer med koppling till Stockholms stad.
Samlingen är okänd för de flesta. Den är också skör och behöver både
inventeras och vårdas. En mycket liten del av samlingen är
digitaliserad. Många porträtt har namn och ibland adresser bifogade.
2. Stockholms stadsarkivs databas Rotemansarkivet med 6 miljoner
personuppgifter fördelade på 1,5 miljoner individer folkbokförda i
Stockholm mellan 1878 och 1926. Databasen är fullständig och täcker
hela Stockholms stads geografiska område under aktuell tid.

Inom projektet vill vi inventera och förteckna hela porträttsamlingen så att
den kan göras känd och sökbar för en bred allmänhet. Här finns foton med
koppling till många nu levande svenskar. En del av dem var tidens
kändisar från scener och skvallerkrönikor. Andra var helt vanliga
stockholmare från alla samhällsklasser. Porträttfotografer användes ibland
också för att fotografera misstänkta kriminella. Omkring 40 000 porträtt
ska digitaliseras. Samlingar från två ateljéer digitaliseras i sin helhet:
Mimmi Gustavsson på Götgatan, 1890-1930, och Gösta och Ernest
Florman på Regeringsgatan, 1871-1930. De kom från olika
omständigheter och var verksamma i stadsdelar med olika karaktär och
kundkrets. Därutöver väljer vi ett antal foton från varje porträttfotograf
som finns representerad i samlingarna. Vi väljer utifrån mångfald för att
göra rättvisa åt samlingarnas bredd.
De digitaliserade porträtten läggs ut på Digitala Stadsmuseet, och länkas
därifrån till Rotemansarkivet. På så sätt kommer alla porträtt som har
namn att kopplas till en biografi som kan följas bakåt och framåt i tid. Det
skapar enorma möjligheter för både forskare, släktforskare och en bred
allmänhet att hitta och knyta samman relevant information kring
porträtten. Här tar vi också hjälp av ny teknik för att ytterligare berika
materialet.
Ansiktsigenkänning är en digital teknik för att automatiskt identifiera eller
verifiera en person utifrån en digital bild. Tekniken bygger ofta på
algoritmer inom bildanalys. Idag används tekniken inom en mängd
områden. I Stadens ansikten avser vi undersöka teknikens möjligheter på
ett historiskt material. Genom att koppla andra material till projektet, som
till exempel gruppfotografier på elever och studenter, kommer vi att kunna
skapa identiteter även för oidentifierade personer, och finna samma
människor på bilder från olika sammanhang och tillfällen. Ett mål är också
att utveckla möjligheterna till interaktivitet och funktioner som tillåter
användaren att bidra med kunskap. Med hjälp av fokusgrupper och
löpande utvärderingar kommer sammanslagningens användbarhet för
forskning, pedagogik och interaktivitet att löpande prövas. I en interaktiv
karta som visar Stockholms förändring över tid prövas nya sätt att
presentera materialet med hjälp av AR (förstärkt verklighet) och VR
(virtuell verklighet), där fotografierna placeras i stadsmiljön på relevanta
adresser och tidpunkter.