Stadshistoria och fiktion - oskuldens museum

Oskuldens museum är grundat av författaren och nobelpristagaren Orhan Pamuk som också skapat museets grundberättelse. Museet öppnade 2012 och mottog European Museum of the Year Award 2014, Europas mest prestigefyllda museipris. Utställningen i museet relaterar till Pamuks roman Oskuldens museum, som publicerades 2008. Romanen utspelas i Istanbul från 1970-talet fram till 2000-talet och skildrar en kärlekshistoria mellan en ung man och en ung kvinna, Kemal och Füsun. Kemal återskapar minnen från platser i Istanbul och parets kärlekshistoria med hjälp av föremål med koppling till deras möten. De två individernas öde flätas samman med en impressionistisk berättelse och historia om staden. Delar i bokens tema visar klara paralleller med Pamuks kombinerade stads- och självbiografi Istanbul: minnen av en stad som gavs ut 2003. Det museum som Pamuk skapat kan å ena sidan upplevas som en fysisk konkretisering av den samling som romanens Kemal skapar, å andra sidan kan museet också upplevas som en högst detaljerad stadshistorisk utställning. Det fiktiva och det autentiska löper bredvid varandra som parallella spår. Utställningen är indelad i 83 olika delar, vilket motsvarar antalet kapitel i boken. Besökaren möter i museet därmed också 83 olika platser i Istanbul, vilka representeras med föremål, samt äldre bilder och fotografier. Fotografierna illustrerar hur en bred variation av olika stadsmiljöer i Istanbul tett sig under 1800- och 1900-tal. Föremålen i museet är autentiska objekt från de olika tidsperioder som skildras i boken. Museet uppmuntrar också besökare att bidra med egna föremål och berättelser. Denna möjlighet till delaktighet görs med avsikt att det stadshistoriska perspektivet skall vidgas och öppna sig mot andra platser i världen genom människors individuella berättelser.

I undersökningen görs en djupstudie av utställningen och samlingarna på Oskuldens museum i Istanbul. I undersökningen görs även intervjuer med museets personal och dess besökare. Dessutom dokumenteras de platser i staden Istanbul som presenteras på museet och i romanen Oskuldens museum av Orhan Pamuk.

Museistudiens syfte är att göra en närläsning av utställningen. Hur pass beroende är man av att ha läst boken för att förstå utställningen? Vilken och vilkas bilder av Istanbuls historia ges i av museet? Hur används föremålen för att skapa en berättelse om Istanbuls historia? Vad representerar dessa föremål med hänseende till ett kulturhistoriskt perspektiv? Hur upplever besökare museet?

I museistudien intervjuar jag personal på museet för att få en uppfattning om hur de upplever att museet fungerar. Jag gör även intervjuer med svensk, engelsk- och tyskspråkiga besökare. Jag studerar även de föremål och berättelser som besökare skänkt till museet.

Den andra delen av min studie, som är riktad mot de fysiska platser vilka presenteras i Oskuldens Museum, består främst i att försöka finna aspekter av staden Istanbuls historia som utelämnas i utställningen. I alla stadshistoriska utställningar måste val göras för att överhuvudtaget bli förståeliga. Allt kan inte beskrivas eller tas med, vilket är grundläggande för alla museinarrativ. En intressant fråga blir därför vad som väljs bort, vilka perspektiv utelämnas? Vilka andra aspekter av Istanbuls historia vore alltså tänkbara ur ett stadshistoriskt perspektiv? Städer skapar genom sina gaturum och bebyggelser strukturer som ofta har en lång kontinuitet genom tid, Istanbul är ett utmärkt exempel på detta. Städer är samtidigt mångbottnade och dynamiskt föränderliga, Istanbul exemplifierar även detta på ett tydligt sätt. Detta innebär en utmaning för de museer som arbetar med stadshistoria, inte minst för Oskuldens museum

Oskuldens museum är ett på många sätt revolutionerande och nyskapande museum, men det är inte oproblematiskt. Museets utställning är nära relaterad till romanen och föremålen har en koppling till scener som beskrivs i boken. Det kan finnas en svaghet i detta om man ser till hur museet skall kunna fungera i ett längre tidsperspektiv. Romanens ramverk skapar trots allt även en fixering av narrativet för museets utställning. Kan museets stadshistoriska berättelse på sikt därför egentligen förnyas? Museet skriver dock i sitt manifest att det skall kunna upplevas och förstås även av de besökare som inte läst boken. De 83 platser som presenteras i utställningen bör kunna bära på andra potentiella berättelser om staden. Min ambition är att försöka finna några av dessa och relatera dem till det narrativ om staden som presenteras på Oskuldens museum. I min arbetsmetod kommer jag främst att använda mig av kulturhistorisk bebyggelseanalys och fotodokumentation.