StormMan – A synthesis of governance structures and policy instruments to overcome economic, environmental and social implementation challenges moving toward sustainable stormwater management

The overall objective of this project is to identify solutions to enable a transition toward a more sustainable stormwater management system that can handle stormwater pollution and make urban areas more resilient to floods, droughts and heatwaves. The project will identify new governance structures and policy instruments that can lead to both incremental and radical changes to the existing stormwater management system, by exploring possible solutions (legal, institutional, financial, etc.) that have been suggested, tested, or implemented internationally in geopolitical contexts similar to Sweden’s. We will focus on solutions that can help to solve economic, environmental, and social challenges related to urban stormwater management. The results are targeted toward the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) and the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM), as well as the National board of Housing, Planning and Building (Boverket) and municipal actors working with stormwater management within urban planning. The study aims to support them in their work with Sweden’s national environmental objectives and their related targets. The project builds on a team of researchers from Lund University with documented experience in interdisciplinary research related to stormwater management, ecology, and urban planning, as well as in synthesising knowledge using literature reviews. The competence of the group will be used as a basis to identify central challenges for sustainable stormwater management and their potential solutions. The research will be done in close collaboration with key stakeholders to ensure its relevance to society. The innovative results will be important for planning, designing, implementing, and maintaining sustainable stormwater management systems in our growing cities.

Klimatet ändras och städerna växer. Detta leder till utmaningar, inte minst kring hanteringen av dagvatten. VA-branschen har länge framfört att dagens avloppsledningsnät är underdimensionerade, och det finns idag en samsyn mellan akademi och praktik att det behövs nya lösningar för att hantera dagvattenrelaterade utmaningar såsom föroreningar, översvämningar och värmeböljor. Detta gäller inte minst fokuset på, så kallade naturbaserade lösningar, vilka har en potentiell bidrar med multipla nyttor. Exempel på naturbaserade lösningar för en mer hållbar dagvattenhantering är fördröjningsdammar, svackdiken, stadsträd i skelettjord, slingrande bäckar, gröna tak och regnbäddar. Dessa naturbaserade lösningar kan minska toppflödena vid extremregn samtidigt som avdunstning och infiltration ökar vid normalregn och rening av dagvatten möjliggörs. Genom långsam filtrering genom lager av jord, sedimentering i stillastående vatten och med stöd av växtlighet uppnås rening i olika grad. Vid implementering av naturbaserade lösningar i stor skala minskas därför risken för förorening, översvämning, torka samt värmeböljor.
Vi har under många år forskat kring de ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar som nationella myndigheter, kommunala tjänstemän och VA-ingenjörer möter i implementeringen av hållbar dagvattenhantering. Trots att drivkrafterna är starka, finns det starka barriärer och informella gränser inom och mellan bland annat ekonomi, organisation, lagstiftning och kunskap kring design och dimensionering, konstruktion och underhåll vilket gör att implementeringen går relativt långsamt.
För få till stånd hållbar dagvattenhantering måste ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar överbryggas. Lösningar handlar om att identifiera styrmedel och strukturer som kan reformera eller drastiskt förändra det nuvarande dagvattensystemet. Det kan exempelvis handla om att reformera strukturen för dagvattentaxan eller förändra ansvarsfördelningen i dagvattenfrågan. Vatten är gränsöverskridande i och med att det rinner mellan olika sektorer (offentlig/privat) och över geografiska områden (från tomt till avrinningsområde och från kommun A till kommun B). Lösningar för en hållbar dagvattenhantering kräver att dessa gränser överbryggs, vilket berör områden som lagstiftning, styrmedel, finansieringsmodeller, information och kunskapsutveckling. Det gäller inte minst implementeringen av relativt småskaliga naturbaserade lösningar som behöver anläggas på många platser, och på både offentlig och privat mark, för att vara effektiva.
Sverige är inte ensamt om att som brottas med uppgiften att hantera en ökande mängd vatten i urbana miljöer. Det är därför viktigt att ta lärdom från andra länder genom att syntetisera kunskap om existerande eller föreslagna lösningar från geopolitiska kontexter likande Sveriges. Syntesen handlar om att sammanställa ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar ur ett svenskt perspektiv för en hållbar dagvattenhantering, samt att identifiera lösningar som kan användas för att utveckla nya styrmedel och strukturer för en hållbar dagvattenhantering. Det handlar om att förenkla planeringen, designen och dimensioneringen, finansieringen, och implementeringen av lösningar för en hållbar dagvattenhantering.
Forskargruppen är multidisciplinär och består av fyra forskare vid Lunds universitet med dokumenterad kunskap kring dagvattenhantering, hållbarhet och kommunal förvaltning. Syntesen bygger vidare på tidigare studier om utmaningar och lösningar för en hållbar dagvattenhantering samt en gedigen erfarenhet av att effektivt sammanställa vetenskaplig och annan litteratur.