Struggling with parenthood after an upbringing with substance abusing parents

Abstract

Objective: To investigate whether women and men raised in a family with substance abuse constitute a particularly vulnerable group of parents. A further goal is to gain a deeper understanding concerning the experience of growing up with substance abusing parents as well to explore in what ways it could influence one’s own parenting.

Background: A history of family substance abuse can severely disrupt the caretaking abilities of parents in ways that can have far-reaching consequences and children growing up with insufficient parental care may incorporate this deficiency into their own parental behavior.

Methods: 197 parents from an IMH unit completed questionnaires assessing health problems as well as problems in their family of origin. In-depth interviews were conducted with 19 subjects who had grown up with substance abusing parents. Qualitative content analysis was used to analyze the data.

Result: In the total sample the mothers reported more symptoms of anxiety and depression than the fathers. Mothers raised with substance abusing parents had more mental health issues when compared with the rest of the mothers. Adults with such an upbringing reported a childhood with emotional abuse, trauma and parentification reinforced by lack of support and an own parenthood characterized by high degree of inadequacy and stress.

Conclusions: In the total sample, mothers were found generally to be vulnerable, but mothers who grew up with substance abusing families were found to be even more so. This might suggest that it could be important to include fathers in the treatment in order to strengthen the family’s parenting function. It is also important to create routines and methods to identify these children and offer adequate support. Further it is important to develop treatment models to include transgenerational effects of growing up with substance abusing parents.

Ett första syfte med denna avhandling var att undersöka om kvinnor och män som vuxit upp med missbrukande föräldrar och som vände sig till späd- och småbarnspsykiatrin för att få stöd i sitt föräldraskap var en speciellt utsatt patientgrupp, (studie I). Vi undersökte förekomsten av psykisk ohälsa och föräldrastress hos hela gruppen patientföräldrar som vände sig till den späd- och småbarnspsykiatriska enheten. För att undersöka dessa frågeställningar användes kvantitativ metod.
Ett andra syfte var att belysa erfarenheter och upplevelser från barndomen hos de patientföräldrar, som i den första delen av studien uppgivit att de vuxit upp med missbrukande föräldrar, och deras erfarenheter av och de utmaningar de nu upplevde i sitt eget föräldraskap, studie II. För att undersöka dessa frågeställningar användes kvalitativ metod.
Resultatet i den första studien (studie I) visade att kvinnorna som vuxit upp med missbrukande föräldrar var en extra belastad patientgrupp. De hade oftare symtom av depression och ADHD, oftare erfarenheter av eget missbruk och hade oftare varit med om traumatiska livshändelser jämfört med de kvinnor som uppgav att de inte vuxit upp med missbruk. För männen fanns ingen lika tydlig skillnaden mellan de som vuxit upp med missbruk och de som inte hade det.
I hela gruppen patientföräldrar som sökt behandling på späd- och småbarnspsykiatriska enheten var kvinnorna tydligt mer belastade av psykisk ohälsa än männen. De hade i jämförelse med männen betydligt oftare symtom av ångest, depression och ADHD. Kvinnorna hade även oftare varit med om traumatiska livshändelser och var mer drabbade av föräldrastress än männen.
I resultaten från den kvalitativa studien (studie II) som genomfördes med hjälp av djupintervjuer framkom att de kvinnor och män som vuxit upp med missbrukande föräldrar i mycket hög utsträckning varit utsatta för känslomässig misshandel och omsorgssvikt och att de inte haft någon att tala med om sin förälders missbruk. Det framkom vidare att intervjupersonerna under uppväxten upplevt starka känslor av övergivenhet och en stor brist på stöd. Majoriteten av dem hade utvecklat ett omhändertagandebeteende gentemot sin förälder till priset av att de samtidigt stängde av plågsamma känslor och tryckte bort egna behov, något som förstärkte deras känsla av övergivenhet.
De utmaningar föräldrarna beskrev handlade både om bristen på roll-modeller och om en vilsenhet i sitt föräldraskap. Vidare beskrev de en känsla av att ständigt vara i ”alarm-beredskap”. Utmaningarna som förälder handlade även om svårigheter att känna tillit till sig själva och till andra människor, att hantera negativa känslor gentemot sitt barn och att utmanas av starka känslor av skuld.
Slutsatser: Kvinnor som vuxit upp i hem med missbruk utgör en extra sårbar patientsgrupp inom späd- och småbarnspsykiatrin. Det är angeläget att identifiera dem och att utforma riktade behandlingsinterventioner. Mödrarna inom späd- och småbarnspsykiatrin verkar vara mer belastade av psykisk ohälsa jämfört med kvinnor i den allmänna befolkningen och mer än fäderna som ingick i undersökningen. Det är angeläget att screena för exempelvis depression, ångest och ADHD och att engagera moderns partner i behandlingen, då denne både kan utgöra ett stöd för kvinnan och ta en mer aktiv del i relation till barnet.
Vidare är det angeläget att personal inom skola, vård och socialtjänst kan hjälpas åt att se de barn som växer upp med missbrukande föräldrar och identifiera deras hjälpbehov. Dessa barn kan vara svåra att identifiera då ett brådmoget och, vid ett ytligt betraktande, kompetent beteende döljer deras svårigheter.