Sustainable Product Chains for Plastics

The aim of SUSPLAST is to advance knowledge about the transition to sustainable plastic product chains. This will be achieved through innovative forms of stakeholder engagement and co-production of knowledge (e.g. co-creative workshops, mobile labs etc.). SUSPLAST will develop transition pathways and assess them in several dimensions, integrating technical, economic, social and policy perspectives. SUSPLAST will develop and provide research-based advice for policy-oriented and industrial strategies towards a sustainable plastics system.

The transition to sustainable product chains for plastics involve improvement in the resource and material efficiencies of plastics in consumer goods, a significant increase in the reuse and recycling of plastics, a shift to new plastic additives with low environmental and health impacts, and a switch to renewable feedstock. The feedstock issue is closely linked to trends in other industrial sectors where the development of renewable electricity, power-to-gas, carbon capture and use, and technologies for a variety of bio-based products are shaping the prospects for plastics production that make use of alternative sources of energy and materials. One recent example is plastic production using renewable electricity as power and carbon in carbon dioxide as a carbon source, meaning that plastic does not need to be nor fossil- nor bio-based, but can be carbon dioxide based. In contrast to this primary conversion step, the use, reuse and recycling of plastics represents a particular transition pathway. It is less dependent on developments in other sectors and involves a much broader and diverse set of actors taking part in the formulation, design, use, reuse, material recycling and energy recovery. The actors in the life cycle of plastics hence range from large companies to household consumers at different stages.

Plast, i dess många former och funktioner, är till mycket stor nytta i samhället. Samtidigt är vissa plaster, och viss avfallshantering av plasterna, mycket skadliga för hälsa och miljö. För att kunna bidra till en hållbar omställning av plast är det nödvändigt att hantera plasters miljö- och hälsoutmaningar längs hela produktkedjorna. Detta är bakgrunden till detta transdisciplinära projekt, som bygger på tätt, tvärvetenskapligt och aktörsnära samarbete.

Syftet är att bryta ny kunskapsmark om hur hela produktkedjor för plaster kan göras förenliga med en hållbar utveckling. Mer konkret ska projektet besvara följande frågeställningar: 1) Kartläggning: Hur ser nuvarande produktkedjor för ett antal plastprodukter ut, som vi i projektet definierat som särskilt viktiga att göra hållbara (kedjornas aktörer, material, beslutsprocesser, policies, konsumentrutiner)? 2) Bedömning: Vilka förutsättningar finns för att olika aktörsgrupper ska kunna bidra till en hållbar omställning av dessa produktkedjor för plaster? Här skiljer vi mellan A) Fullständiga plastprodukter, exempelvis artiklar inom sjukvården och plast insamlad för återvinning; B) Produkter som består delvis av plast, exempelvis blandmaterial som mjölpaket eller möbler/ staket och C) Plastförpackningar, exempelvis matförpackningar och påsar. 3) Analys av strategisk styrning: Hur kan olika aktörsgrupper och policymakare utforma nya kombinationer av styrinstrument (frivilliga och tvingande) över tid i de olika produktkedjorna, för att förbättra resurs- och materialeffektiviteten längs hela produktkedjorna? 4) Syntes och aktörsinriktad kunskapsspridning: Vilka rekommendationer kan ges till policymakare, företagsaktörer och frivilligorganisationer om de kort- och långsiktiga behov och möjligheter som finns för att initiera eller påskynda en hållbar utveckling av produktkedjorna?

Resultaten kommer till stor del att utgöras av insikter om de olika aktörernas villkor, rutiner, riskuppfattningar, samt om deras uppfattningar om de andra aktörernas villkor. Dessa insikter kommer att kunna bidra till rekommendationer för konsumenters intressen och behov kan bättre tillgodoses. Indirekt förväntar vi oss även kunna bidra med rekommendationer om materialeffektivisering. Projektet kommer att bidra med kunskap både om hur produktkedjorna ser ut idag och konkreta rekommendationer för hur de kan göras hållbara. Därutöver är projektets ambition att utveckla metodik för hur kunskap om dessa produktkedjor ska kunna utvidgas för att bli relevanta även för andra produktkedjor. Under hela projektets gång kommer aktörer från myndigheter och företag att delta i erfarenhetsutbyte. Region Skåne, ICA, plastföretagen Trelleborg AB samt Polyplank och återvinningsföretagen Miljösäck respektive SYSAV är några av de externa aktörer som ingår