Svensk hågkomst av Förintelsen - museer, politik och materialitet

Treårigt forskningsprojekt beviljat av Vetenskapsrådet 2023-2025
Projektledare Britta Geschwind, medsökande Björn Magnusson Staaf

Som del av Europas ”mörka kulturarv”, fungerar Förintelsen som ett prisma för frågor om etik, mänskliga rättigheter och demokrati. Studien tar utgångspunkt i inrättandet av ett svenskt museum över Förintelsen i Stockholm. Insamlingen av föremål och dokument har påbörjats och en utställning ska öppna 2022. Inrättandet av ett statligt museum ger en unik möjlighet att undersöka museisamlingars betydelse i den offentliga minnesproduktionen. Syftet är att nå kunskap om hur Förintelsen införlivas i Sveriges historia genom att studera
museer med samlingar kopplade till nazismens förbrytelser. Utöver att undersöka uppbyggandet av Sveriges museum över Förintelsen, jämför studien hur museer med befintliga samlingar - Malmö Museer och Kulturen i Lund – ramar in, ställer ut och använder samlingarna. Specifikt utforskas hur Förintelsen definieras, inramas och återberättas i ett nationellt, regionalt och lokalt sammanhang. Förintelsen är av universell betydelse men får olika innebörder beroende på geografisk kontext. En hypotes är att museerna hanterar frågor om identitet
(nationell, regional, etnisk) på olika sätt. Processen att skapa ett auktoriserat kollektivt minne medför förhandling och ett moraliskt perspektiv på det förflutna i förhållande till nuet. Det kräver överenskommelser om vad och hur samhället kollektivt måste minnas. Föremål och platser kan agera ”vittnen” till det förflutna och bygga affektiva förbindelser till det förflutna på sätt som texter inte kan. Dessa egenskaper är centrala i museers utställningar och lärandeprogram. Föremål i svenska museisamlingar som bär vittnesmål om nazismens folkmord, övergrepp och dess offer har utforskats marginellt. De flesta är inte kända av allmänheten och används inte av forskare. Teoretiskt bygger studien på kritiska kulturarvsstudier, minnessociologi och nya materialitetsstudier. Studien
bidrar med en fördjupad förståelse för hur objekt och platser har betydelse för hur Förintelsens minnen formas till kulturarv i Sverige.