Project Details
Popular science description
Samtida samhälls- och klimatförändringar ställer nya krav på vår byggda miljö och på dem som skall forma denna miljö i framtiden. Arkitekturforskningen i Sverige har en med internationella mått mätt god förankring i den reella samhällsutvecklingen. Samtidigt har denna relevans gjort att forskningen specialiserats, med den konsekvensen att den övergripande kunskap, teori och metodik som odlats haft svårt att relatera på ett relevant sätt till traditionen, professionen och det internationella forskningssamtalet inom ämnet arkitektur.
Sedan mars 2009 har ledare och forskningsansvariga på de fyra arkitekturskolorna i Sverige arbetat gemensamt för att forma skolornas strategiska utveckling och samverkan, samt för att möta en ökad internationalisering inom forskningsämnet arkitektur. Som ett led i detta arbete föreslås här en gemensam forskarskola som syftar till att stärka utvecklingen inom forskningsämnet arkitektur och verka för en gedigen koppling mellan forskarutbildning, forskningssamhället, och arkitekturprofessionen, vilket kommer att medföra starkare gemensamma forskningsmiljöer och underlätta kunskapsöverföring mellan doktorander.
Ett övergripande skäl är behovet av en hållbar plattform för en utbildning inom arkitekturforskning, som svarar mot: samhälleliga utmaningar knutna till migration, jämställdhet och klimatförändringar; professionella behov som reflekterar förändrade arbetsvillkoren för arkitekter och andra praktiker; samt ett disciplinärt behov av att skapa starkare band mellan olika internationella forskningsintressen. En satsning på en nationell forskarutbildning i ämnet arkitektur kan även säkra en hög internationell kvalitet och kompetens inom framtida arkitekturforskning.
För att den nationella forskarskolan i arkitektur ska bli en utbildning av högsta internationella klass kommer forskarskolan att sörja för: 1. Ett utbildningsprogram med kurser, seminarier, symposier och andra pedagogiska former, med ett innehåll och en kursplan som möter samtida villkor. 2. En lärandekultur som uppmuntrar experimentella forskningsansatser samt uppfyller kraven för internationella och vetenskapligt granskade publikationer. 3. En plattform för arkitekturforskning, där forskare kan ta del av internationell professionsinriktad och offentlig debatt. 4. En ämnesspecifik databas/länkning till akademisk produktion som en service till forskarkollegor, arkitekter, och andra relaterade samhällsaktörer.
De forskningsfrågor som kommer att profilera nämnda forskarskola kommer att utvecklas i ett nätverk mellan arkitekturskolorna i Sverige kallat Arkitekturakademin (Swedish Schools of Architecture) samt med skolornas starka forskarmiljöer, som har som sitt mål att utveckla teorier och metoder inom ämnet arkitekturforskning. Metodologiskt och teoretiskt kommer forskarskolans utbildningsprogram att stärka disciplinen, som vilar dels på forskning som anknyter till arkitekturens praktik, dels till forskning som har arkitekturen som studieobjekt. Metoder och teorier för forskarutbildning kommer att utvecklas, som bygger både på traditionella forskningstraditioner och på nyare transdisciplinära forskningsfält. Denna förnyelsemöjlighet kommer att särskilt uppmärksammas i den här föreslagna nationella forskarskolan i arkitektur.
Forskarskolans organisation kommer att bestå av en styrelse, ett internationellt rådgivande organ, en referensgrupp med samarbetspartners, och ett programråd. Den fasta ledningen innefattar föreståndare, koordinator och informatör. Dessutom ingår en studierektorsfunktion, som fördelas mellan skolorna. Styrelsen för forskarskolan står i en konsulterande relation till föreståndaren och de bestämmer sammansättningen av programrådet. Programrådet kommer att planlägga och vara delaktig i kurser, seminarier och andra undervisningsformer inom forskarskolan. Antagningen av forskarstuderande kommer att ske vid respektive arkitektskola och följa de rådande reglerna vid dessa lärosäten. Varje skola kommer att tilldela forskarstudenterna adekvata handledare, examinatorer och kursledare i enlighet med de olika ämnen som de ska studera. Forskarskolans föreståndare och de seniorforskare som är knutna till forskarskolan kommer också att ta aktiv del i handledningen, examinationen och utbildningen av forskarstudenterna inom skolan.
Sedan mars 2009 har ledare och forskningsansvariga på de fyra arkitekturskolorna i Sverige arbetat gemensamt för att forma skolornas strategiska utveckling och samverkan, samt för att möta en ökad internationalisering inom forskningsämnet arkitektur. Som ett led i detta arbete föreslås här en gemensam forskarskola som syftar till att stärka utvecklingen inom forskningsämnet arkitektur och verka för en gedigen koppling mellan forskarutbildning, forskningssamhället, och arkitekturprofessionen, vilket kommer att medföra starkare gemensamma forskningsmiljöer och underlätta kunskapsöverföring mellan doktorander.
Ett övergripande skäl är behovet av en hållbar plattform för en utbildning inom arkitekturforskning, som svarar mot: samhälleliga utmaningar knutna till migration, jämställdhet och klimatförändringar; professionella behov som reflekterar förändrade arbetsvillkoren för arkitekter och andra praktiker; samt ett disciplinärt behov av att skapa starkare band mellan olika internationella forskningsintressen. En satsning på en nationell forskarutbildning i ämnet arkitektur kan även säkra en hög internationell kvalitet och kompetens inom framtida arkitekturforskning.
För att den nationella forskarskolan i arkitektur ska bli en utbildning av högsta internationella klass kommer forskarskolan att sörja för: 1. Ett utbildningsprogram med kurser, seminarier, symposier och andra pedagogiska former, med ett innehåll och en kursplan som möter samtida villkor. 2. En lärandekultur som uppmuntrar experimentella forskningsansatser samt uppfyller kraven för internationella och vetenskapligt granskade publikationer. 3. En plattform för arkitekturforskning, där forskare kan ta del av internationell professionsinriktad och offentlig debatt. 4. En ämnesspecifik databas/länkning till akademisk produktion som en service till forskarkollegor, arkitekter, och andra relaterade samhällsaktörer.
De forskningsfrågor som kommer att profilera nämnda forskarskola kommer att utvecklas i ett nätverk mellan arkitekturskolorna i Sverige kallat Arkitekturakademin (Swedish Schools of Architecture) samt med skolornas starka forskarmiljöer, som har som sitt mål att utveckla teorier och metoder inom ämnet arkitekturforskning. Metodologiskt och teoretiskt kommer forskarskolans utbildningsprogram att stärka disciplinen, som vilar dels på forskning som anknyter till arkitekturens praktik, dels till forskning som har arkitekturen som studieobjekt. Metoder och teorier för forskarutbildning kommer att utvecklas, som bygger både på traditionella forskningstraditioner och på nyare transdisciplinära forskningsfält. Denna förnyelsemöjlighet kommer att särskilt uppmärksammas i den här föreslagna nationella forskarskolan i arkitektur.
Forskarskolans organisation kommer att bestå av en styrelse, ett internationellt rådgivande organ, en referensgrupp med samarbetspartners, och ett programråd. Den fasta ledningen innefattar föreståndare, koordinator och informatör. Dessutom ingår en studierektorsfunktion, som fördelas mellan skolorna. Styrelsen för forskarskolan står i en konsulterande relation till föreståndaren och de bestämmer sammansättningen av programrådet. Programrådet kommer att planlägga och vara delaktig i kurser, seminarier och andra undervisningsformer inom forskarskolan. Antagningen av forskarstuderande kommer att ske vid respektive arkitektskola och följa de rådande reglerna vid dessa lärosäten. Varje skola kommer att tilldela forskarstudenterna adekvata handledare, examinatorer och kursledare i enlighet med de olika ämnen som de ska studera. Forskarskolans föreståndare och de seniorforskare som är knutna till forskarskolan kommer också att ta aktiv del i handledningen, examinationen och utbildningen av forskarstudenterna inom skolan.
Status | Finished |
---|---|
Effective start/end date | 2011/01/01 → 2016/12/31 |
Collaborative partners
- Lund University (lead)
- KTH Royal Institute of Technology
- Chalmers University of Technology
- Umeå University