Tankar om åren som kommer och att bo kvar eller flytta på äldre dar

Även om de flesta äldre personer anger att de vill bo kvar där de bor och undvika en flytt, så är beslut om hur och var man ska bo som äldre ingen lätt fråga. Begynnande hälsoproblem, otillgängliga bostäder och växande behov av stöd och hjälp orsakar ambivalens och oro. Tidigare forskning, som vi i teamet bidragit till, visar att tankar om att flytta eller bo kvar är en lång tankeprocess och den påverkas av ekonomiska, sociala och hälsomässiga faktorer. För att bättre stödja äldre som vill bo kvar, men också de som vill eller behöver byta bostad, krävs en djupare förståelse av hur äldre resonerar kring sitt boende. Tidigare forskning har enbart fokuserat på relativt välbeställda äldre personer. Äldre är en heterogen grupp och det finns behov av att beforska också hur äldre personer med begränsade ekonomiska möjligheter resonerar. I Sverige har ungefär 12% av all över 65 år en pension som ligger under relativa fattigdomsgränsen (60% av landets medianinkomst). För ensamhushåll är det 12100 kr/ månad och för sammanboende är det 18150 kr/ månad (2018). Gruppen tros öka de kommande åren pga. av demografiska förändringar, ökad immigration och ökad heterogenitet i levnadsvanor.

I USA är kunskapen om ekonomisk ojämlikhet större och vilka konsekvenser det ger för hälsan, men det saknas fortfarande kunskap om äldres situation och hur det påverkar deras boendesituation. Jag (Granbom) gjorde som postdok en intervjustudie med fattiga äldre personer i Baltimore City, och preliminära resultat visade att bo i hus var både en resurs och en börda. Vidare upplevde flera, att i stället för att bo kvar för att man ville, bodde många kvar för att de var tvungna. De hade inga andra alternativ som de hade råd med. (Vi använder begreppen aging-in-place och stuck-in-place). Behovet av gott boende och stöd när hälsan förändras som äldre är likartade för alla. Men vad olika länder bistår med för stöd och hur de nås av alla medborgare skiljer sig åt. Sverige har en skattebaserad och universell äldreomsorg som innefattar både stöd till kvarboende och alternativa boendeformer. I USA är stödet försäkringsfinansierat och många med lägre inkomst är beroende av stöd från familjen. Det saknas jämförelser mellan länder och kulturer kring hur äldre med låg inkomst tänker kring sitt boende, vi vill bidra med insikter och kunskap som på sikt kan vara till nytta oavsett samhällsstruktur.

Syftet med studien är att undersöka hur äldre personer med låg pension i Sverige ser på sin boendesituation och hur de tänker inför framtiden kring att bo kvar eller flytta. Dessutom vill vi jämföra likheter och skillnader mellan fattiga äldre i två olika typer av välfärdssystem (Sverige och USA). Projektet kommer bidra till en ökad förståelse för hur personer med begränsade ekonomiska resurser ser på sin boendesituation och framtida behov. I Sverige, där kvarboendeprincipen är mycket stark är det viktigt att identifiera och förstå hur äldre upplever sin situation och så att man inte också här riskerar att få en grupp av äldre som av ekonomiska skäl blir låsta till sin bostad.

Uppdatering 2021-07-05
Hösten 2019 och våren 2020 genomförde vi intervjuer och använde den kvalitativa metodiken, Grounded Theory. Vi rekryterade 17 personer över 65 år som hade en pension under relativa fattigdomsgränsen. Vi rekryterade genom två skånska pensionärsorganisationer som vi har gott samarbete med sedan tidigare, genom snöbollsförfarande och genom att annonsera i social media kanaler. Intervjun baserades på en intervjuguide som vi utvecklade baserad på vår tidigare forskning och studiens syfte. Intervjuerna tog ungefär 1 timme och dess genomfördes i bostaden eller under våren 2020, per telefon eller online. Vi spelade in ljudet på intervjuerna. 13 av intervjuerna har analyserats (ensamboende kvinnor) för att utgöra en delstudie i doktorand Agata Yadavs avhandling. Förväntad publikation hösten 2021. Ytterligare analyser, däribland jämförelser mellan Sverige och USA planeras.