Studien syftar till att öka kunskapen om de sociala och kulturella meningssammanhang som har omgärdat lån av pengar och saker i en kulturhistorisk kontext, för att på så vis lättare kunna se vilka försanttaganden som påverkar dagens uppfattningar kring olika slags lån. Hur har värderingar och normer format - och formats av - kreditrelationer under det föregående seklet, med speciellt fokus på skån
I dagens samhällsdebatt kring kreditsamhälle och personliga lån, flätas ekonomiska fakta samman med starka meningar om hur en ideal låntagare bör agera, och hur mycket och till vad man ska få låna. Utifrån detta väcktes mitt intresse för hur det vi skulle kunna kalla ett samhälles ”lånekulturer”, manifesteras och förändras. Vilka praktiker och normer har historiskt sett format olika gruppers och olika individers förhållande till att låna, och hur har vi lärt oss dessa?
Att öka kunskapen om lånandets historiska, ekonomiska, sociala och kulturella mikroprocesser är angeläget i ljuset av den sociala rörelse som kallas delningsekonomin där praktiker som att låna, byta, dela, hyra eller skänka, är tänkta att förändra dagens konsumtionsmönster i en mer hållbar riktning. I samband med detta finns ett återuppväckt intresse bland forskare att studera olika former av utbytesrelationer. Hur påverkar dessa sociala praktiker vår uppfattning om ägande, nyttjanderätt, reciprocitet och hur formas vår relation till tingen och dess konkreta hanterande?
De huvudsakliga frågeställningarna är:
• Hur har 1900-talets skånska arbetarvardag format - och formats av - värderingar, normer, föreställningar och känslor kring kreditrelationer?
• Hur har sociala relationer och nätverk av tillit och makt påverkats av lånepraktiker?
• Vilka skillnader i synen på att låna eller låna ut kan kopplas till identitetsskapande faktorer som genus, ålder, klassbakgrund, skötsamhetsideal etc?