Den övergripande frågan i både konkurrensrätten och jämställdhetsrätten är hur samhället effektivt skall förbjuda och bekämpa vissa former av ekonomiskt maktmissbruk inom en samhällelig ram som i övrigt bygger på avtalsfrihetens grund. I konkurrensrätten skiljer man mellan de avtalskonstruktioner och de prisskillnader som är ekonomiskt effektiva samt de avtalskonstruktioner och de prisskillnader som är ett uttryck för ett missbruk av ekonomisk makt. Hypotesen är att det borde vara möjligt att göra samma sak även på jämställdhetsområdet och att konkurrensrätten därvidlag kan vara till hjälp.
Marknaden är en mekanism där utbud och efterfrågan hamnar i balans. Alla preferenser vägs automatiskt in såväl oskyldiga preferenser som diskriminerande preferenser. Om marknaden ska användas som ett sakligt skäl mot diskriminering och för en löneskillnad måste man först säkerställa att diskriminerande preferenser inte påverkat marknadspriset.