Urban design and everyday life choices: On the built environment as a co-producer

Ett vanligt sätt att gestalta den hållbara staden har varit genom förtätning. Förtätning minskar behovet av trafik inom staden och tar samtidigt mindre av befintlig jordbruksmark, skog och potentiella rekreationsområden utanför staden i anspråk. Målet med förtätning är således att minska det ekologiska fotavtrycket. Men allt eftersom människor blir alltmer mobila och lever sitt liv inom ramen för en region snarare än i en enda tätort blir täthet plötsligt en mer komplex fråga. I vårt dagliga liv rör vi oss mellan städer, kommuner, periferier och stadscentrum. Det svenska samhället har samtidigt skiftat från att vara att vara ett relativt reglerat och homogent industrisamhälle till att bli ett mer heterogent konsumtionssamhälle där människors liv följer en mer individuell dagordning. Icke-reglerad arbetstid, ökad personlig rörlighet, längre livslängd, mer tid för fritid, men också ökande skillnader vad gäller (materiella och immateriella) resurser, innebär att de individuella livsmönstrena ser allt mer olika ut. Livs- och livsstilsval har delegerats till den enskilda individen, staden har blivit ett urbant landskap, ett slags stad à la carte, där var och en har möjlighet att välja livsstil efter intresse och förmåga. Dagens invånare har att navigera i ett allt mer komplext landskap av val och möjligheter. Denna utveckling skapar nya utmaningar för stadsplaneringen och för hur vi gestaltar vår stad.I det här projektet intresserar vi oss för hut stadens gestaltning påverkar de många vardagliga val vi gör som påverkar klimatet. När och varför väljer vi att ta bil? När och varför väljer vi att konsumera? Det är då särskilt den byggda miljöns gestaltning för dessa val som undersöks. Den byggda miljön spelar ofta en viktig (men tyst) roll för hur vi beter oss i vardagen. Om vägar är breda och bekväma kör vi bil, om jag måste gå hundratals meter över en parkeringsplats varje gång jag går från busshållplatsen till affären, tar jag kanske bilen nästa gång. Om det inte finns något avkylande grönområde i närheten av huset där jag bor, kan en värmebölja eller ett varmare klimat tvinga mig att köpa luftkonditionering eller att ta bilen till stranden. Den byggda miljön deltar i våra vardagliga beslut på sätt som vi inte alltid inser. Artefakter är med och hjälper oss att fatta beslut - och på så sätt kan vi också säga att de är med och påverkar och formerar vår vardagsmoral. Ett stängsel eller en grind kan t.ex. påverka mitt beslut att köpa en biljett till tunnelbanan. Den byggda miljön är med och påverkar när vi fattar olika sorts moraliska beslut i stunden. Den vardagliga etiken är inte alltid noga övervägd, inte heller fattar vi beslut i ett vakuum. Tidigare erfarenheter, kunskaper och politiska ställningstagande, men också kroppsliga möjligheter eller omständigeter samt information som ges i stunden - dvs. aspekter där den byggda miljön spelar in - är av betydelse.Syftet med detta projekt ör att undersöka hur, när, och på vilka sätt som den byggda miljön är med och påverkar vardagliga beslut som är av betydelse för klimatet. Hur är den byggda miljön och dess gestaltning med och formerar en vardagens klimatetik hos individer och grupper. Forskningen inom klimatsmarta lösningar har bidragit till en rad olika lösningar och implementeringar i stadsplaneringen. Denna planering har sedan tagit en materiell form - den har gestaltats - på olika sätt. Denna gestaltning omsätter förstås inte intentionerna bakom planerna på ett oklanderligt sätt. Den byggda miljön kan i stället sägas 'översätta' dessa intentioner mer eller mindre bra då de sätts i verket av olika individer och grupper. I det här projektet tittar vi särskilt titta på klimatrelaterade val som berör konsumtion (av varor och energi) och transporter. Studien kommer framför allt att basera sig på att etnografiska metoder och tillämpar affordance-teori och en arkitektuteoretisk variant av aktörnätverksteori. Studien kommer att undersöka den starkt urbaniserade regionen Malmö/Lund. Regionen är komplex vad gäller både livsmönster, pendlarmönster och olika modeller för urban gestaltning Detta innebär också att individuella val kan variera mycket och därmed ha potentiell effekt vad gäller vårt klimat, t.ex. nivån växthusgaser.