Primärvården i Sverige står inför flera stora utmaningar, både vad gäller tillgänglighet och utnyttjande. Under de senaste åren har olika former av digitala system och lösningar införts inom hälso- och sjukvården (s.k. e-hälsa). En form av e-hälsa är digital vård. Inom ramen för denna studie definieras digital vård som vård som ges via en digital kanal (video, e-post, SMS eller chat). Digital vård har potentialen att förändra hälso- och sjukvårdens struktur och därmed dess kostnader och effekter. Det uppskattas att upp emot en tredjedel av all öppen primärvård kan, eller kommer att kunna, hanteras digitalt i framtiden. Effekterna kan antas påverka både vårdgivare och patienter. Det kan också antas att en förändrad vårdstruktur påverkar hur vården fördelas, dvs.
vem som har mer eller lättare tillgång till den offentligt finansierade vården. Kunskapsunderlaget för digital vård är dock bristfälligt idag. Ingen studie har använt sig av representativa data
för att förstå effekterna på systemnivå. Huvudsyftet med forskningsprojektet är att bidra till ökad kunskap om digital primärvård i den svenska kontexten. Den övergripande forskningsfråga som ställs är i vilken utsträckning digital vård är ett kostnadseffektivt och fördelningsmässigt bra vårdalternativ till traditionell primärvård.
Projektet omfattar tre specifika frågeområden: Kliniska och patientrapporterade utfall; Kostnadseffektivitet; och Fördelningseffekter. Med en tvärvetenskaplig ansats och genom att samla in patientdata från både digitala och traditionella vårdgivare kommer projektet att kunna jämföra modellerna och deras effekter på valda utfall. En viktig aspekt är om effekterna skiljer sig åt mellan olika sociodemografiska grupper. Genom statistisk analys på representativa urval kommer slutsatser att kunna dras som är relevanta för den svenska hälso- och sjukvården.
Primärvården i Sverige står inför flera stora utmaningar, både vad gäller tillgänglighet och utnyttjande. Under de senaste åren har olika former av digitala system och lösningar införts inom hälso- och sjukvården (s.k. e-hälsa). En form av e-hälsa är digital vård. Inom ramen för denna studie definieras digital vård som vård som ges via en digital kanal (video, e-post, SMS eller chat). Digital vård har potentialen att förändra hälso- och sjukvårdens struktur och därmed dess kostnader och effekter. Det uppskattas att upp emot en tredjedel av all öppen primärvård kan, eller kommer att kunna, hanteras digitalt i framtiden. Effekterna kan antas påverka både vårdgivare och patienter. Det kan också antas att en förändrad vårdstruktur påverkar hur vården fördelas, dvs.
vem som har mer eller lättare tillgång till den offentligt finansierade vården. Kunskapsunderlaget för digital vård är dock bristfälligt idag. Ingen studie har använt sig av representativa data
för att förstå effekterna på systemnivå. Huvudsyftet med forskningsprojektet är att bidra till ökad kunskap om digital primärvård i den svenska kontexten. Den övergripande forskningsfråga som ställs är i vilken utsträckning digital vård är ett kostnadseffektivt och fördelningsmässigt bra vårdalternativ till traditionell primärvård.
Projektet omfattar tre specifika frågeområden: Kliniska och patientrapporterade utfall; Kostnadseffektivitet; och Fördelningseffekter. Med en tvärvetenskaplig ansats och genom att samla in patientdata från både digitala och traditionella vårdgivare kommer projektet att kunna jämföra modellerna och deras effekter på valda utfall. En viktig aspekt är om effekterna skiljer sig åt mellan olika sociodemografiska grupper. Genom statistisk analys på representativa urval kommer slutsatser att kunna dras som är relevanta för den svenska hälso- och sjukvården.
Short title | Digital primärvård |
---|
Acronym | DPCA |
---|
Status | Finished |
---|
Effective start/end date | 2019/01/01 → 2021/12/31 |
---|
In 2015, UN member states agreed to 17 global Sustainable Development Goals (SDGs) to end poverty, protect the planet and ensure prosperity for all. This project contributes towards the following SDG(s):