Validity of neurocognitive assessment methods in children with ADHD

Despite extensive research on ADHD, there is uncertainty about clinical assessment methods. A multitude of studies on objective neurocognitive assessment methods have been conducted, but few follow-up studies using repeated measurements. The overall aim of this project is to examine the longitudinal validity of naturalistic clinical neuropsychological assessments.This project is based on naturalistic clinical assessments conducted in a CAP clinic in Lund. Study I was based on retrospective data from 118 subjects referred on suspicion of ADHD. Seventy-eight were diagnosed with ADHD, 40 were not diagnosed with ADHD. Bayesian statistics, sensitivity, specificity, and the area under the receiver operator characteristic curve (AUC) were calculated to evaluate classification accuracy of behaviour ratings and two continuous performance tests (CPTs). Study II participants comprised 115 (other) children with ADHD and 52 typically developed school children. They were followed for an average of 3 years (aged 6–17 years at baseline) with 16 % attrition. Participants were assessed using rating scales (executive functions, ADHD symptoms, emotional symptoms) and performance-based neurocognitive measures. Results from this clinical project should increase knowledge on how measures vary with time and the impact for clinical outcome.

Barn och unga med ADHD är sinsemellan väldigt olika. En del har ADHD som yttrar sig i svårigheter att vara alert och uppmärksam. Andra har ADHD som yttrar sig i att man är mer aktiv och impulsiv än andra. De flesta med ADHD har svårigheter inom båda områdena. Förutom ADHD har man ibland problem inom andra områden. Detta kan innebära en risk för negativ utveckling. Man kan ha svårt med inlärning, depression, ångest, beteendemässigt, att hantera ilska, att komma överens med andra och att klara av vardagskraven t.ex. När man utreder och bedömer ADHD kan det därför vara svårt att avgöra vad som är viktigt att undersöka och hur man ska göra det. Det här projektet har som mål att undersöka vilka områden som är relevanta att utreda när man har ADHD. Det gäller både vid diagnossättning och vad som är relevant i ett långsiktigt perspektiv. Vi undersöker också om utredningsresultaten är stabila över tid eller om det verkar som att man behöver göra om utredningarna.