"Villkor i skolarbete - nuläge, historia, visioner", finansiär: Arbetslivsinstitutet Syd.

Forskningsprojektet genomfördes inom den flervetenskapliga forskningsmiljön vid Arbetslivsinstitutet Syd i Malmö och fokuserade på skolarbete i vid mening. Skolan är en arbetsplats där det utförs avlönat arbete av många olika aktörer och inom projektet fokuserades lärarna vars arbete kännetecknas av relationen till eleverna och skolledarna som utövar chefs- och ledarskap. Men skolan är också en arbetsplats där elever och i någon mån föräldrar utför oavlönat arbete. Skolans arbete och arbetsmiljö kom att prägla forskningen inom projektet och resultat redovisades i en rad olika publikationer, bl.a. i en antologi med titeln "Nära gränsen" som sammanfattas nedan:
Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv - resultat från nio skolforskningsprojekt vid Arbetslivsinstitutet Syd i Malmö
Är skolan och lärarkåren nära gränsen till sammanbrott eller är detta bara en oproblematiserad bild som ofta lyfts fram i massmedia och den allmänna debatten? I antologin Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv, som under det senaste året författats av forskare vid ALI Syd, presenteras olika perspektiv på skolans arbetsliv och dess problem. Gemensamt för många av texterna är att de tränger in i lärarnas och skolans vardag och försöker se skolans arbetsliv ur ett inifrånperspektiv.
I kapitlet "Dagens lärare – klämd mellan oförenliga krav" undersöker företagsläkaren Eva Månsson gymnasielärares hälsa och uppfattningar av sin arbetssituation. Lärares arbetsbelastning har vuxit kraftigt under 1990-talet; detta som ett resultat av en rad olika organisatoriska och ekonomiska förändringar på skolans område. Resultatet har i många fall blivit negativ stress eller annan ohälsa och sjukskrivningar. Ett intressant resultat av undersökningen är att det finns uppenbara generationsskillnader vad gäller upplevd arbetsbelastning och ohälsa.
Detta pekar på behovet av att studera skolan och lärares arbete i ett historiskt förändringsperspektiv, vilket historikern Mats Greiff gör i kapitlet "Att studera lärararbetets förändring. Teoretiska och metodiska reflektioner". Lärarnas föreställningar om hur arbetet för en bra skola med goda arbetsvillkor ska utformas är inte alltid i takt med huvudmännens idéer om skolan. När staten föreskriver andra arbetssätt och annan organisering av skolan, upplever många lärare detta som ett angrepp på den egna yrkesskickligheten.
Sociologen Anders Persson och vägledaren Helena Stavreski undersöker, i "Allting flyter – lärare mellan förvandling, anpassning och reform", lärares föreställningar om förändringar. Med utgångspunkt i en intervjuundersökning vänder de på bilden av den trögföränderliga skolan, och visar att lärarna möter flera olika slags förändringar i sin arbetsvardag. Lärarna känner sig klämda mellan förändringar uppifrån och sådana som uppstår till följd av anpassningar till skolans vardagsvillkor. I lärarnas värld tycks allting flyta, och man erfar en bristande känsla av sammanhang i skolvardagen.
Den komplexa problematiken kring hur individuellt differentierade löner sätts utreds av pedagogikforskaren Haukur Viggósson och rektorsutbildaren Dan Collberg i ”'Detta är ett nollsummespel'. Rektor som lönesättare". De visar att närhet mellan lärarna och lönesättande rektor är av central betydelse för att värderingen av arbetsinsatser och kompetens skall kunna ske på ett sätt som upplevs som rättvist. Samtidigt kan en alltför stor närhet bli etiskt bekymmersam.
De vardagliga förhållanden som diskuteras i de olika avsnitten kan naturligtvis variera starkt. Skolverkligheten skiljer sig från en kommun till en annan, från en skola till en annan och kanske från klassrum till klassrum. I "Pedagogiskt arbete i olika skolkulturer – om likheter och olikheter i 'en skola för alla'” analyserar sociologen Anders Persson det såväl avlönade som oavlönade pedagogiska arbetet i olika skolkulturer, i synnerhet i tvångskulturen, karriärkulturen och kunskapskulturen.
I "Föräldrars oavlönade pedagogiska arbete" undersöker grundskolläraren Alli Klapp Lekholm omfattningen av och karaktären hos föräldrars oavlönade pedagogiska arbete. På basis av en enkätundersökning vid två grundskolor – en kommunal och en icke-kommunal – påvisar hon dels intressanta skillnader mellan föräldrarna på de olika skolorna, dels kraftiga skillnader mellan kvinnors och mäns arbetsinsatser.
En särskild yrkesgrupp – som i vardagen kan möta vitt skilda skolkulturer – utgör modersmålslärarna. Deras arbetsvillkor undersöks av etnologen Berit Wigerfelt i "Modersmålslärare – en yrkesgrupp mellan retorik och realitet". Deras arbetsvillkor präglas bl.a. av att de ambulerar från skola till skola; undervisar efter ordinarie skoltid; har dålig tillgång till ändamålsenliga läromedel och lokaler samt har begränsad möjlighet att aktivt delta i arbetslagsarbetet. Många av dem känner sig marginaliserade och upplever sig ha en lägre yrkesstatus än andra lärare. Samtidigt framställs modersmålsundervisningen, i den politiska retoriken, som ytterst viktig.
Motsättningen mellan retorik, forskning och skolverklighet tydliggörs också i psykologiforskaren Ingegerd Carlssons "Kreativitet i skolans värld. Klimat, ledarskap och det kreativa barnet". Begreppet kreativitet har en stark positiv klang. Men vad menar vi egentligen med det och vad är det som värderas i olika sammanhang? Kreativitetsforskningen ger en sammansatt bild av det kreativa barnet, som utmärks av å ena sidan nytänkande, originalitet och konstiga idéer, och å andra sidan av svårigheter att anpassa sig till t.ex. skolans ibland stela arbetsformer.
I "Kris i skolan? En analys av den aktuella svenska skoldiskursen" analyserar statsvetaren Fredrik Melander den aktuella skoldiskursen och dess bild av skolan som en institution i allvarlig kris. Han hävdar att skapandet av denna diskurs är en strategi från olika politiska aktörer för att renodla de olika skolideologier man förespråkar. Han pekar på att den ideologiska skiljelinjen mellan socialdemokrati och borgerlighet tar sig uttryck i ”mer resurser” respektive ”ökad valfrihet” och att dessa politiska lösningar egentligen föregår problemen, dvs. man ”skapar” ett problem - eller en diskurs - för att kunna argumentera för sin skolideologi.