Water stress in Swedish forests: identifying risk areas to target management action

Extrem värme och torka påverkar våra skogar i allt större utsträckning, i takt med att klimatet förändras.Torka kan leda till minskad tillväxt, minskat kolupptag samt ökad risk för skadeangrepp och bränder.

Extrem värme och torka påverkar våra skogar i allt större utsträckning, i takt med att klimatet förändras. Torka kan leda till minskad tillväxt, minskat kolupptag samt ökad risk för skadeangrepp och bränder. Den torra sommaren 2018 visade på omfattande negativa effekter på skogen, som har hållit i sig efterföljande år. Skogen bidrar med produktion av virke och förnybar energi, kolinlagring, bevarande av biologisk mångfald och en mängd andra ekosystemtjänster, och detta i kombination med de ökade riskerna vid ett förändrat klimat har gjort att skogens motståndskraft mot klimatförändring är högt uppe på den politiska agendan. Ett nationellt expertråd för klimatanpassning har nyligen inrättats i Sverige, och i den senaste fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen lyftes klimatanpassning av skog fram som en viktig åtgärd.Kunskaper finns om hur skogsbruket kan anpassas till ett förändrat klimat. En åtgärd är till exempel att främja blandskog, med större inslag av lövträd, för att öka motståndskraften mot torka, granbarkborrar och skogsbränder. Även hur och när gallringar utförs, och när avverkning sker påverkar riskerna. Men för att på ett kostnadseffektivt sätt bedöma risker och anpassa skogsbruket i olika områden med olika förutsättningar och olika klimatförändringseffekter behöver klimatscenarier, skoglig information och markegenskaper vägas ihop, vilket ofta görs med hjälp av modeller. För att prediktera framtida vattenstress i skogen har vi hittills förlitat oss på modeller som bygger på omfattande empiriska data, och som därför fungerar effektivt i vårt nuvarande klimat. Prediktioner i ett framtida klimat är däremot behäftade med betydande osäkerheter, eftersom dessa modeller saknar dynamiken som kopplar ihop klimat med vattenstress.LPJ-GUESS är en världsledande dynamisk vegetationsmodell, som används från global till lokal skala, för framtidsprediktioner av hur skogen utvecklas i ett förändrat klimat. Modellen används även ofta för att simulera framtida kolinlagring. Nyligen har modellen utvecklats med avseende på trädrespons av torka, vilket gör att modellen har potentialen att minska osäkerheterna i bedömningarna av risken för negativa effekter på skogen vid torka. Modellen har dock ännu inte testats med avseende på detta för svenska förhållanden. Resultaten har heller inte anpassats till praktisk användning inom skogsbruket.I detta projekt kommer LPJ-GUESS, med den nya vattenstress-funktionen, att användas för att förbättra prediktionerna av effekter av torka. Syftet är att bedöma risken för vattenstress i svenska produktionsskogar i hög geografisk upplösning till år 2050, och presentera resultaten så att det kan användas som beslutsunderlag inom skogsbruket. Projektet är därmed beroende av ett nära och kontinuerligt samarbete med avnämare från skogsbruk. Vi kommer inledningsvis att jobba i hög upplösning i tre fallstudieområden i en klimatgradient, för att i slutet av projektet skala upp till hela Sverige. Delar som ingår i projektet är att:anpassa LPJ-GUESS till svenska förhållanden med avseende på trädrespons på vattenbrist,kombinera kolflödes-data från flux-torn, som används som indikator på stress orsakad av till exempel torka, med skogliga miljöövervakningsdata och satellitbilder, för att utveckla en unik databas för effekter av torka på skog i Sverige, och använda denna för att utvärdera resultat från LPJ-GUESS,Beräkna risken för vattenstress fram till 2050 i produktionsskog i Sverige, med speciellt fokus på tre fallstudieområden i en klimatgradient.Representanter för skogsindustrin (Sveaskog) och Skogsstyrelsen kommer att följa projektet på nära håll från start och delta i en serie av arbetsmöten. På så sätt skapar vi utrymme för ömsesidigt lärande, och försäkrar oss om att resultaten blir användbara i det praktiska skogsbruket. Avnämarna kommer att bidra med data för fallstudieområdena, delta aktivt i diskussioner kring vilka skogsbruks- och klimatscenarier vi ska köra, vilka indikatorer vi ska använda, hur