Abstract
Detta projekt har syftat till att ge svenska myndigheter och beslutsfattare en
beskrivning av samhällets problem efter ett kraftigt nedfall av långlivade radioaktiva
ämnen och hur den bästa kombinationen av åtgärder kan väljas för att skydda
människor mot bestrålning med hänsyn till ekonomiska, sociala och samhälleliga
faktorer. Arbetet med att återställning av ett tätortsområde som berörts av en
omfattande radioaktiv beläggning från en kärnteknisk olycka är en process som kan
ta många år i anspråk. Initial krishantering av myndigheterna kommer successivt
behöva övergå till långsiktig kontinuerlig riskhantering av de personer som väljer att
stanna kvar eller flytta tillbaka till det drabbade området. Denna långsiktiga
riskhantering kommer också beröra de utrymda personer som väljer att inte
återvända till det sanerade området.
I projektet har berättigandet av saneringsåtgärder, samt vilka faktorer som styr hur
åtgärderna ska optimeras, studerats utifrån ett flervetenskapligt perspektiv.
Slutsatserna är att marksanering av bebyggda områden kan vara berättigade ur ett
samhällsperspektiv trots de mycket höga monetära kostnaderna som åtgärderna
kräver i relation till de avstyrda stråldoser och cancerfall som kan uppkomma.
Möjlighet till återflytt av ett utrymt område styrs i hög grad av de dosvärden som
myndigheternas skyddsåtgärder syftar till att underskrida (s.k. referensnivåer) och
som finns angivna i svensk myndighetsvägledning (SSM, 2017). Genom
marksanering kan stråldoser minskas så att dessa referensnivåer underskrids och
därmed möjliggöra återflytt till nedfallsdrabbade områden betydligt tidigare än om
bara utrymning görs, förutsatt att saneringsåtgärderna görs enligt internationellt
rekommenderade metoder.
Sanering kan också utgöra en tydlig milstolpe i den långsiktiga riskhanteringen för
boende i ett område som berörts av radioaktiv beläggning och utgöra ett
planeringsunderlag för de drabbade individernas fortsatta livsval och bearbetning av
olyckan.
beskrivning av samhällets problem efter ett kraftigt nedfall av långlivade radioaktiva
ämnen och hur den bästa kombinationen av åtgärder kan väljas för att skydda
människor mot bestrålning med hänsyn till ekonomiska, sociala och samhälleliga
faktorer. Arbetet med att återställning av ett tätortsområde som berörts av en
omfattande radioaktiv beläggning från en kärnteknisk olycka är en process som kan
ta många år i anspråk. Initial krishantering av myndigheterna kommer successivt
behöva övergå till långsiktig kontinuerlig riskhantering av de personer som väljer att
stanna kvar eller flytta tillbaka till det drabbade området. Denna långsiktiga
riskhantering kommer också beröra de utrymda personer som väljer att inte
återvända till det sanerade området.
I projektet har berättigandet av saneringsåtgärder, samt vilka faktorer som styr hur
åtgärderna ska optimeras, studerats utifrån ett flervetenskapligt perspektiv.
Slutsatserna är att marksanering av bebyggda områden kan vara berättigade ur ett
samhällsperspektiv trots de mycket höga monetära kostnaderna som åtgärderna
kräver i relation till de avstyrda stråldoser och cancerfall som kan uppkomma.
Möjlighet till återflytt av ett utrymt område styrs i hög grad av de dosvärden som
myndigheternas skyddsåtgärder syftar till att underskrida (s.k. referensnivåer) och
som finns angivna i svensk myndighetsvägledning (SSM, 2017). Genom
marksanering kan stråldoser minskas så att dessa referensnivåer underskrids och
därmed möjliggöra återflytt till nedfallsdrabbade områden betydligt tidigare än om
bara utrymning görs, förutsatt att saneringsåtgärderna görs enligt internationellt
rekommenderade metoder.
Sanering kan också utgöra en tydlig milstolpe i den långsiktiga riskhanteringen för
boende i ett område som berörts av radioaktiv beläggning och utgöra ett
planeringsunderlag för de drabbade individernas fortsatta livsval och bearbetning av
olyckan.
Original language | Swedish |
---|---|
Publisher | Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
Number of pages | 17 |
ISBN (Print) | 978-91-7927-249-4 |
Publication status | Published - 2022 |
Subject classification (UKÄ)
- Environmental Sciences