TY - BOOK
T1 - Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2020.
AU - Green, Martin
AU - Haas, Fredrik
AU - Lindström, Åke
AU - Nilsson, Leif
PY - 2021
Y1 - 2021
N2 - I denna rapport redovisas populationstrender för 228 svenska fågelarter för olika långa tidsperioder. Vi visar också korttidstrender för 12 arter av större däggdjur. Fåglarna har räknats höst, vinter, vår och sommar enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren (sedan1996) men täcker hela Sverige på ett representativt sätt. Nattaktiva fåglar har räknats sedan 2010. Utöver detta räknas större däggdjur både på standardrutterna (sedan 2011) och på nattrutterna. Under 2019 påbörjades även räkning av groddjur på nattrutterna. Sedan 2015 räknas fåglar i ytterligare två program under häckningstid; Sjöfågelrutterna (drivs tillsammans med BirdLifeSverige) som riktar in sig på fåglar knutna till blöta miljöer både i inlandet och längs kusten, samt Kustfågelövervakningen där sjöfåglar i skärgården räknas inom 200 fasta rutor om 2 x 2 km. I denna rapport presenterar vi också resultaten från simfågelräkningar i september (sedan 1973) och januari (sedan 1971) samt gåsinventeringar under hösten och januari (sedan 1976). De senast nämnda inventeringarna ingår i de internationella sjöfågelräkningarna och presenterades tidigare i en egen rapport. Från och med nu samlar vi alla dessa delprogram i en enda rapport. Vintern 2019/2020 inventerades 564 vinterpunktrutter varav 274 gjordes under huvudperioden kring jul och nyår. Sommaren 2020 gjordes 210 sommarpunktrutter och hela 550 standardrutter. Totalt 151 nattrutter inventerades vid upp till tre tillfällen (mars, april och juni) under 2020. Det inventerades 372 sjöfågelrutter och 200 kustrutor under försommaren 2020.Sjöfåglar räknades i 145 sektorer i september 2019 och i 1066 sektorer i januari 2020. Gäss räknas under månaderna september, oktober, november (2019) och januari (2020) på mer än 1500 lokaler. Totalt medverkade 759 inventerare i de olika delprogrammen från hösten 2019 till sommaren 2020. Långtidstrenderna visar att det både finns vinnare och förlorare i den svenska fågelfaunan, men generellt har antalet häckande fåglar i Sverige minskat sedan mitten av 1970-talet. Bland de som ökat i antal återfinns svanar, gäss, rovfåglar och tranor. De i Sverige rastande och övervintrande vattenfåglarna har i allmänhet ökat i antal under samma tidsperiod. Den sistnämnda ökningen beror allra mest på generellt mildare vintrar med mer öppet vatten runt Sveriges kuster samt att marken allt oftare är snöfri.År 2020 var ett bra fågelår i Sverige och sett till de senaste tio åren är det fler arter (26%) som ökat än som minskat (15%) i antal under häckningstid enligt standardrutterna (baserat på 204 arter och underarter). För resterande 59% av arterna finns inga säkra förändringar under denna korta tidsperiod. Mönstret är än mer positivt för övervintrande fåglar under de senaste tio åren. Vintertid har 35% av arterna som vi kan beräkna en trend för på vinterpunktrutterna ökat i antal, medan enbart 8% har minskat i antal under samma period. Specifikt för vattenfåglar är bilden ännu mer positiv. Bland dessa har majoriteten av de 30 analyserade arterna (67%) ökat under de senaste tio åren och blott 3 % (en art) har minskat i antal. De ökande antalen övervintrande vattenfåglar beror även under denna korta period på en räcka av milda vintrar. Med de senaste tilläggen i form av nattrutter, sjöfågelrutter och kustfågelrutor kan vi nu följa populationsutvecklingen för mellan 80 och 90% av de i Sverige ca 250 häckande fågelarterna.
AB - I denna rapport redovisas populationstrender för 228 svenska fågelarter för olika långa tidsperioder. Vi visar också korttidstrender för 12 arter av större däggdjur. Fåglarna har räknats höst, vinter, vår och sommar enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren (sedan1996) men täcker hela Sverige på ett representativt sätt. Nattaktiva fåglar har räknats sedan 2010. Utöver detta räknas större däggdjur både på standardrutterna (sedan 2011) och på nattrutterna. Under 2019 påbörjades även räkning av groddjur på nattrutterna. Sedan 2015 räknas fåglar i ytterligare två program under häckningstid; Sjöfågelrutterna (drivs tillsammans med BirdLifeSverige) som riktar in sig på fåglar knutna till blöta miljöer både i inlandet och längs kusten, samt Kustfågelövervakningen där sjöfåglar i skärgården räknas inom 200 fasta rutor om 2 x 2 km. I denna rapport presenterar vi också resultaten från simfågelräkningar i september (sedan 1973) och januari (sedan 1971) samt gåsinventeringar under hösten och januari (sedan 1976). De senast nämnda inventeringarna ingår i de internationella sjöfågelräkningarna och presenterades tidigare i en egen rapport. Från och med nu samlar vi alla dessa delprogram i en enda rapport. Vintern 2019/2020 inventerades 564 vinterpunktrutter varav 274 gjordes under huvudperioden kring jul och nyår. Sommaren 2020 gjordes 210 sommarpunktrutter och hela 550 standardrutter. Totalt 151 nattrutter inventerades vid upp till tre tillfällen (mars, april och juni) under 2020. Det inventerades 372 sjöfågelrutter och 200 kustrutor under försommaren 2020.Sjöfåglar räknades i 145 sektorer i september 2019 och i 1066 sektorer i januari 2020. Gäss räknas under månaderna september, oktober, november (2019) och januari (2020) på mer än 1500 lokaler. Totalt medverkade 759 inventerare i de olika delprogrammen från hösten 2019 till sommaren 2020. Långtidstrenderna visar att det både finns vinnare och förlorare i den svenska fågelfaunan, men generellt har antalet häckande fåglar i Sverige minskat sedan mitten av 1970-talet. Bland de som ökat i antal återfinns svanar, gäss, rovfåglar och tranor. De i Sverige rastande och övervintrande vattenfåglarna har i allmänhet ökat i antal under samma tidsperiod. Den sistnämnda ökningen beror allra mest på generellt mildare vintrar med mer öppet vatten runt Sveriges kuster samt att marken allt oftare är snöfri.År 2020 var ett bra fågelår i Sverige och sett till de senaste tio åren är det fler arter (26%) som ökat än som minskat (15%) i antal under häckningstid enligt standardrutterna (baserat på 204 arter och underarter). För resterande 59% av arterna finns inga säkra förändringar under denna korta tidsperiod. Mönstret är än mer positivt för övervintrande fåglar under de senaste tio åren. Vintertid har 35% av arterna som vi kan beräkna en trend för på vinterpunktrutterna ökat i antal, medan enbart 8% har minskat i antal under samma period. Specifikt för vattenfåglar är bilden ännu mer positiv. Bland dessa har majoriteten av de 30 analyserade arterna (67%) ökat under de senaste tio åren och blott 3 % (en art) har minskat i antal. De ökande antalen övervintrande vattenfåglar beror även under denna korta period på en räcka av milda vintrar. Med de senaste tilläggen i form av nattrutter, sjöfågelrutter och kustfågelrutor kan vi nu följa populationsutvecklingen för mellan 80 och 90% av de i Sverige ca 250 häckande fågelarterna.
UR - https://www.fageltaxering.lu.se/sites/default/files/files/Rapporter/arsrapportfor2020kf.pdf
M3 - Rapport
BT - Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2020.
PB - Biologiska institutionen, Lunds universitet
ER -