Att välja sitt liv – iivsföringsmodeller i det tjugoförsta århundradet. Ett kultursociologiskt försök

Papret diskuterar vad vi kallar profilerade livsföringsgrupper i 20-30-årsåldern i Sverige idag. Närmare bestämt handlar det om att förstå de specifika möjligheter och svårigheter som är knutna till mening, värde och identitet under de kulturella och sociala villkor som präglar vad man kan kalla det senmoderna samhället. Centrala begrepp är livsföring respektive livsföringsmodeller. Livsföring var ett centralt begrepp redan i den klassiska sociologin. Hos Weber är det helt avgörande. Hos Simmel finns säkerligen en föreställning likaså. Skrider vi fram till vår egen samtid, eller nästan, så utgör Foucaults senare studier likaså diskussioner om livsföring. I samtliga fall kan man knyta begrppet till olika föreställningar om etik, samhälle, kultur. Primärt är begreppet livsföring handlingsteoretiskt. Det betecknar ett medvetet valt och aktivt sätt att gestalta sitt liv. En livsföring - konsekvent, kontinuerlig - skänker orientering och mening. Begreppet är intimt knutet till begrepp som värden och identitet. En livsföringsmodell betecknar i sin tur en renodlad form av livsföring. Det konstrueras idealtypiskt i syfte att fånga in en grupp individer som delar grundläggande värderingar och sätt att förhålla sig till världen. Vi har utarbetat tre preliminära, idealtypiskt karakteriserade livsföringsmodeller: 1. Visionär förvärvsorientering, 2. Politisk-social protestorientering, 3. Kulturell tillhörighetsorientering