Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk - Hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne

Gisela Priebe, Maria Afzelius

Research output: Book/ReportReportPopular science

441 Downloads (Pure)

Abstract

Omfattande forskning pekar på att en förälders psykiska ohälsa kan utgöra en riskfaktor för barnens psykiska utveckling och hälsa. Man räknar med att cirka 30 procent av patienterna i vuxenpsykiatrisk vård har minderåriga barn. Under ett år får cirka 30 000 patienter vuxenpsykiatrisk vård i Skåne. Sedan år 2010 finns ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen som slår fast att vården ska beakta barnens behov av information, råd och stöd (HSL § 2g). Region Skåne/Division Psykiatri utarbetade redan år 2010 ”Riktlinjer för att beakta behov hos barn till psykiskt sjuka föräldrar” för att möta lagens krav. Bland annat föreskrivs att barnen och insatser som görs för barnen och deras föräldrar ska registreras i patientdatabasen.
Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i riktlinjerna undersöka hur lagens intentioner efterlevs i den kliniska vardagen i Psykiatri Skåne och på så sätt bidra till att vidareutveckla arbetet för dessa familjer. Med utgångspunkt i Region Skånes patientdatabas undersöktes hur många barn som hade registerats, vilka insatser barnen och deras familjer hade fått och hur fördelningen såg ut i olika grupper. Två mätningar genomfördes, år 2013 och år 2014, under en period då satsningar för att implementera lagen i det kliniska arbetet gjordes, t.ex. genom Interreg-projektet. Vid varje mätning ingick cirka 30 000 patienter i analysen. Dessutom genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner för att få en mer nyanserad bild ur några medarbetares perspektiv.
År 2013 hade barn registrerats för 12,5 procent av patienterna och år 2014 var det 12,9 procent. År 2013 hade för 28,3 procent av patienterna med registrerade barn minst en insats dokumenterats i patientdatabasen medan motsvarande siffra år 2014 var 29,6 procent. Det innebär att tre fjärdedelar av patienterna med registrerade barn inte hade fått någon insats registrerad. Den vanligaste insatsen var information – en femtedel av patientfamiljerna hade fått det. Hos en tiondel av patienterna hade registrerats att kontakt med socialtjänsten fanns eller hade initierats. År 2013 hade för 5,3 procent av patientfamiljerna metoden Föra barnen på tal registrerats (år 2014: 6,4 procent) och för 1,4 procent av patientfamiljerna hade Beardslee familjeintervention registrerats (år 2014: 1,8 procent). I intervjuerna med medarbetarna pekades mot flera hinder för registreringen, men också på den betydelse det har för barnen, när deras behov uppmärksammas.
Vår studie visar att det finns en betydande underrapportering av patienternas barn och att få insatser registreras för barnen och deras familjer. Ökningen mellan år 2013 och år 2014 var marginell trots satsningar på implementering av lagen. Det finns också stora variationer mellan olika verksamheter.
Rapporten avslutas med rekommendationer inför det fortsatta arbetet för att uppmärksamma barnens behov. Rapporten vänder sig i första hand till personal inom vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin och socialtjänsten men också till beslutsfattare, politiker och brukarorganisationer samt till intresserad allmänhet.
Original languageSwedish
PublisherLund University
Number of pages61
ISBN (Print)978-91-7623-513-3
Publication statusPublished - 2015

Bibliographical note

Funder: Folkhälsomyndigheten
Rapporten finns även publicerat på deras hemsida, men vi äger rapporten och
är fria att publicera själva:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/livsvillkor-levnadsvanor/barn-unga/stod-barn-familjer-missbruk/slutrapporter-2015/slutrapport-2015-barns-behov-av-info-rad-och-stod.pdf

Subject classification (UKÄ)

  • Psychology
  • Psychiatry

Free keywords

  • psychiatry

Cite this