TY - BOOK
T1 - Bildbeskrivning för tillgänglighet
T2 - Riktlinjer, forskning och praktik
AU - Holsanova, Jana
PY - 2019/2/15
Y1 - 2019/2/15
N2 - Dagens tryckta och digitala texter är inte bara språkliga utan komplexa och multimodala. Det innebär att de förutom den språkliga texten innehåller även bilder och grafiska medel av olika slag. I denna komplexa textvärld är det extra viktigt att tillgängliggöra bilder så att användare med synnedsättning inte missar viktig information och har samma möjlighet att tillgodogöra sig innehållet som seende personer. Målet med rapporten är att inventera befintliga regler och riktlinjer för bildbeskrivning, kartlägga praktiken i produktionen av bildbeskrivningar och utifrån denna inventering ge förslag till förändringar och förbättringar samt förslag på vidare utvecklingsinsatser, forskningsprojekt och undersökningar. Författaren av rapporten har inventerat tre nationella och fyra internationella riktlinjer för bildbeskrivning, intervjuat ett antal nyckelpersoner kring bildbeskrivningspraktiken, kartlagt två studier om utvärdering av bildbeskrivningar och systematiskt kommenterat resultaten ur forskningsperspektiv. Att återge bildens innehåll i ord är en kvalificerad uppgift som kräver flera kompetenser. Av rapporten framgår att de som skapar bildbeskrivningar står inför en stor utmaning. De måste bedöma vilka bilder som ska tillgängliggöras, vilken information från bilden ska beskrivas, hitta rätt begrepp och språklig formulering för att förmedla den informationen och strukturera den på ett pedagogiskt sätt. Beskrivare måste dessutom tänka på hur bildbeskrivning tas emot: Den ska bidra till förståelse och upplevelse utan att belasta användare kognitivt. Riktlinjer innehåller en rad principer och rekommendationer som hjälper beskrivare med den svåra uppgiften. De behövs för att kunna producera mer enhetlig och effektiv bildbeskrivning. Riktlinjer är också resultat av en samlad erfarenhet och kompetens på området och på så sätt kvalitetssäkrar de bildbeskrivningar som produceras. Och sist men inte minst är riktlinjer ett levande dokument som ständigt måste uppdateras, förbättras och anpassas till nya omständigheter. Som framgår av intervjuer kan det dock uppstå problem och oklarheter vid tolkning och tillämpning av riktlinjer i bildbeskrivningspraktiken. Första gruppen av svårigheter gäller urvalet av bilder och urvalet av de relevanta aspekterna i bilden. • Vilka bilder ska beskrivas och vilka inte? • Vad är syftet med bilden? • Vad ville författaren uppnå? • Hur samspelar bilden med texten? • Bidrar bilden med viktig information som inte finns i texten eller i bildtexten? • Vilken bildinformation är relevant i sammanhanget och för uppgiften? • Hur kommer bilden att användas i den konkreta lässituationen? • Vilken information är viktig att förmedla? Andra gruppen av svårigheter vid tillämpningen av riktlinjer handlar om språket, begreppen och bildbeskrivningens omfattning. Bildbeskrivning ska vara kort och koncis, kompakt men ändå läsvänlig. Men vad betyder det i det konkreta sammanhanget? • Hur detaljerat och utförligt ska bilden beskrivas? • Hur ska språket anpassas till användare och deras behov och kunskapsnivå? • Förväntas användare kunna och förstå de begrepp man använder vid beskrivning? • Hur tolkande får bildbeskrivningen vara? • Var ligger gränsen mellan en subjektiv och en objektiv beskrivning? Tredje gruppen av svårigheter berör användare och mottagningen av bildbeskrivningar. • Vilka behov, vilken ålder och kunskapsnivå har användare? • Hur tas bildbeskrivningen emot av användargruppen? • Är beskrivningen förståelig? • Presenteras den i lagom portioner så att användare hinner smälta den? • Underlättar bildbeskrivningen förståelse eller blir den en kognitiv belastning för användare?Rapporten mynnar ut i en rad förslag och rekommendationer som i korthet beträffar följande: (1) Förbättring av riktlinjer: uppdatera riktlinjer utifrån en forskningsöversikt, öka tydlighet i presentationen av riktlinjer, utforma beskrivningsmallar med relevanta begrepp och språkliga formuleringar som kan anpassas till olika ämnen och åldersgrupper och som bidrar till mer enhetlig och effektiv bildbeskrivning. (2) Förbättring av bildbeskrivningspraktiken: kartlägga beskrivningsprocessen, utvärdera befintliga bildbeskrivningar, skapa en korpus och systematisera ordförrådet, kartlägga och utvärdera användning av bildbeskrivningar, översätta och omarbeta verktyget POET som ger stöd för beskrivares bedömning, förmedlar procedurell kunskap, motiverar valen och ger feedback till beskrivare. (3) Utvecklingsinsatser och bevarande av kompetens och erfarenhet inom området bildbeskrivning: Säkerställa högst möjliga kvalité av bildbeskrivningar över tid genom att samla in, bevara och utveckla kompetensen (in house) inom ett kunskapscentrum. Kunskapscentrum har helhetsansvar, samlar och dokumenterar befintlig kompetens i bildbeskrivning och anpassning, håller fortbildningskurser för beskrivare/anpassare, organiserar regelbundna utbyten mellan projektledare, forskare, beskrivare och användare och uppdaterar sig på forskning och utveckling på området, både nationellt och internationellt. Beskrivare, anpassare och lärare bidrar genom sin erfarenhet till förbättring av riktlinjer och standarder kring bildbeskrivning och förlagen ser till att läromedlen blir så tillgängliga som möjligt redan från början. (4) Förslag till nya forskningsprojekt och studier: Använda kvalitativa och kvantitativa metoder och genomföra en rad studier och experiment med fokus på beskrivningsprocessen, produktion av bildbeskrivningar och användning av bildbeskrivningar inriktad på användares förståelse och upplevelse. Ta fram en multidisciplinär forskningsöversikt över relevanta studier kring bildanalys, text och bild-samspelet och dess mottagning.
AB - Dagens tryckta och digitala texter är inte bara språkliga utan komplexa och multimodala. Det innebär att de förutom den språkliga texten innehåller även bilder och grafiska medel av olika slag. I denna komplexa textvärld är det extra viktigt att tillgängliggöra bilder så att användare med synnedsättning inte missar viktig information och har samma möjlighet att tillgodogöra sig innehållet som seende personer. Målet med rapporten är att inventera befintliga regler och riktlinjer för bildbeskrivning, kartlägga praktiken i produktionen av bildbeskrivningar och utifrån denna inventering ge förslag till förändringar och förbättringar samt förslag på vidare utvecklingsinsatser, forskningsprojekt och undersökningar. Författaren av rapporten har inventerat tre nationella och fyra internationella riktlinjer för bildbeskrivning, intervjuat ett antal nyckelpersoner kring bildbeskrivningspraktiken, kartlagt två studier om utvärdering av bildbeskrivningar och systematiskt kommenterat resultaten ur forskningsperspektiv. Att återge bildens innehåll i ord är en kvalificerad uppgift som kräver flera kompetenser. Av rapporten framgår att de som skapar bildbeskrivningar står inför en stor utmaning. De måste bedöma vilka bilder som ska tillgängliggöras, vilken information från bilden ska beskrivas, hitta rätt begrepp och språklig formulering för att förmedla den informationen och strukturera den på ett pedagogiskt sätt. Beskrivare måste dessutom tänka på hur bildbeskrivning tas emot: Den ska bidra till förståelse och upplevelse utan att belasta användare kognitivt. Riktlinjer innehåller en rad principer och rekommendationer som hjälper beskrivare med den svåra uppgiften. De behövs för att kunna producera mer enhetlig och effektiv bildbeskrivning. Riktlinjer är också resultat av en samlad erfarenhet och kompetens på området och på så sätt kvalitetssäkrar de bildbeskrivningar som produceras. Och sist men inte minst är riktlinjer ett levande dokument som ständigt måste uppdateras, förbättras och anpassas till nya omständigheter. Som framgår av intervjuer kan det dock uppstå problem och oklarheter vid tolkning och tillämpning av riktlinjer i bildbeskrivningspraktiken. Första gruppen av svårigheter gäller urvalet av bilder och urvalet av de relevanta aspekterna i bilden. • Vilka bilder ska beskrivas och vilka inte? • Vad är syftet med bilden? • Vad ville författaren uppnå? • Hur samspelar bilden med texten? • Bidrar bilden med viktig information som inte finns i texten eller i bildtexten? • Vilken bildinformation är relevant i sammanhanget och för uppgiften? • Hur kommer bilden att användas i den konkreta lässituationen? • Vilken information är viktig att förmedla? Andra gruppen av svårigheter vid tillämpningen av riktlinjer handlar om språket, begreppen och bildbeskrivningens omfattning. Bildbeskrivning ska vara kort och koncis, kompakt men ändå läsvänlig. Men vad betyder det i det konkreta sammanhanget? • Hur detaljerat och utförligt ska bilden beskrivas? • Hur ska språket anpassas till användare och deras behov och kunskapsnivå? • Förväntas användare kunna och förstå de begrepp man använder vid beskrivning? • Hur tolkande får bildbeskrivningen vara? • Var ligger gränsen mellan en subjektiv och en objektiv beskrivning? Tredje gruppen av svårigheter berör användare och mottagningen av bildbeskrivningar. • Vilka behov, vilken ålder och kunskapsnivå har användare? • Hur tas bildbeskrivningen emot av användargruppen? • Är beskrivningen förståelig? • Presenteras den i lagom portioner så att användare hinner smälta den? • Underlättar bildbeskrivningen förståelse eller blir den en kognitiv belastning för användare?Rapporten mynnar ut i en rad förslag och rekommendationer som i korthet beträffar följande: (1) Förbättring av riktlinjer: uppdatera riktlinjer utifrån en forskningsöversikt, öka tydlighet i presentationen av riktlinjer, utforma beskrivningsmallar med relevanta begrepp och språkliga formuleringar som kan anpassas till olika ämnen och åldersgrupper och som bidrar till mer enhetlig och effektiv bildbeskrivning. (2) Förbättring av bildbeskrivningspraktiken: kartlägga beskrivningsprocessen, utvärdera befintliga bildbeskrivningar, skapa en korpus och systematisera ordförrådet, kartlägga och utvärdera användning av bildbeskrivningar, översätta och omarbeta verktyget POET som ger stöd för beskrivares bedömning, förmedlar procedurell kunskap, motiverar valen och ger feedback till beskrivare. (3) Utvecklingsinsatser och bevarande av kompetens och erfarenhet inom området bildbeskrivning: Säkerställa högst möjliga kvalité av bildbeskrivningar över tid genom att samla in, bevara och utveckla kompetensen (in house) inom ett kunskapscentrum. Kunskapscentrum har helhetsansvar, samlar och dokumenterar befintlig kompetens i bildbeskrivning och anpassning, håller fortbildningskurser för beskrivare/anpassare, organiserar regelbundna utbyten mellan projektledare, forskare, beskrivare och användare och uppdaterar sig på forskning och utveckling på området, både nationellt och internationellt. Beskrivare, anpassare och lärare bidrar genom sin erfarenhet till förbättring av riktlinjer och standarder kring bildbeskrivning och förlagen ser till att läromedlen blir så tillgängliga som möjligt redan från början. (4) Förslag till nya forskningsprojekt och studier: Använda kvalitativa och kvantitativa metoder och genomföra en rad studier och experiment med fokus på beskrivningsprocessen, produktion av bildbeskrivningar och användning av bildbeskrivningar inriktad på användares förståelse och upplevelse. Ta fram en multidisciplinär forskningsöversikt över relevanta studier kring bildanalys, text och bild-samspelet och dess mottagning.
KW - bildbeskrivning
KW - personer med synnedsättning och blindhet
KW - tillgänglighet
KW - syntolkning
KW - kognition
M3 - Rapport
SN - 978-91-983136-6-6
T3 - MTM:s rapportserie
BT - Bildbeskrivning för tillgänglighet
PB - Myndigheten för tillgängliga medier
CY - Stockholm
ER -