Abstract
Strax under 100 alumner som avslutat biomedicinsk utbildning vid Lunds universitet mellan 2005-vt
2007 har tillfrågats om utbildningens mål och arbetsmarknad. Svarsfrekvensen är 67%. Frågorna har
ställts till biomedicinare som varit ute på arbetsmarknaden några år. Syftet är att utnyttja alumnernas
erfarenheter för att få kunskap om utbildningen och krav i yrkeslivet särskilt med inriktning mot de
allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning.
Alumnerna bedömer i hög utsträckning att de mål som framgår av Högskolelagen uppnåtts.
Undantag är beredskap att möta förändringar i arbetslivet som enligt svaren tränats i mindre
omfattning under utbildningen än övriga färdigheter. Cirka 70% av respondenterna är nöjda med sitt
val av utbildning. Intresset för forskarutbildning är stort och den vanligaste sysselsättningen är också
att vara doktorand. Graden av sysselsättning är hög även om någon anser sig arbeta inom områden
som inte kräver biomedicinsk examen. 80% av respondenterna har arbeten inom det biomedicinska
området. Då är doktoranderna inkluderade.
Alumnerna anger den starka forskningsinriktningen, de problembaserade studieupplägget och bra
föreläsare som styrkor i utbildningen. Svagheter som anges är bristen på laborativ träning och svag
kontakt med och ställning på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsanknytningen har förbättrats sedan respondenterna gick utbildningen. Bland annat
har kurser i professionell utveckling lagts in som en röd tråd genom utbildningen.
En särskild enkät med fokus på arbetsmarknad har gått ut till samtliga biomedicinare som disputerat
vid Lunds universitet före ht 2009. Även några som disputerat vid annat universitet har fått enkäten.
Sammanlagt har 70 doktorer tillfrågats. Svarsfrekvens är 87%.
Disputerade biomedicinare har arbete. Bland de 50 biomedicinare som disputerat före 2009 har 49
arbeten. De flesta inom akademin. 15% av de disputerade biomedicinarna har dock en period av
sammanhängande arbetslöshet bakom sig.
Arbetsmarknaden för biomedicinare från Lund, oavsett om de har utbildning på grund- och
anvancerad nivå eller forskarnivå, tycks vara bättre än sitt rykte.
2007 har tillfrågats om utbildningens mål och arbetsmarknad. Svarsfrekvensen är 67%. Frågorna har
ställts till biomedicinare som varit ute på arbetsmarknaden några år. Syftet är att utnyttja alumnernas
erfarenheter för att få kunskap om utbildningen och krav i yrkeslivet särskilt med inriktning mot de
allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning.
Alumnerna bedömer i hög utsträckning att de mål som framgår av Högskolelagen uppnåtts.
Undantag är beredskap att möta förändringar i arbetslivet som enligt svaren tränats i mindre
omfattning under utbildningen än övriga färdigheter. Cirka 70% av respondenterna är nöjda med sitt
val av utbildning. Intresset för forskarutbildning är stort och den vanligaste sysselsättningen är också
att vara doktorand. Graden av sysselsättning är hög även om någon anser sig arbeta inom områden
som inte kräver biomedicinsk examen. 80% av respondenterna har arbeten inom det biomedicinska
området. Då är doktoranderna inkluderade.
Alumnerna anger den starka forskningsinriktningen, de problembaserade studieupplägget och bra
föreläsare som styrkor i utbildningen. Svagheter som anges är bristen på laborativ träning och svag
kontakt med och ställning på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsanknytningen har förbättrats sedan respondenterna gick utbildningen. Bland annat
har kurser i professionell utveckling lagts in som en röd tråd genom utbildningen.
En särskild enkät med fokus på arbetsmarknad har gått ut till samtliga biomedicinare som disputerat
vid Lunds universitet före ht 2009. Även några som disputerat vid annat universitet har fått enkäten.
Sammanlagt har 70 doktorer tillfrågats. Svarsfrekvens är 87%.
Disputerade biomedicinare har arbete. Bland de 50 biomedicinare som disputerat före 2009 har 49
arbeten. De flesta inom akademin. 15% av de disputerade biomedicinarna har dock en period av
sammanhängande arbetslöshet bakom sig.
Arbetsmarknaden för biomedicinare från Lund, oavsett om de har utbildning på grund- och
anvancerad nivå eller forskarnivå, tycks vara bättre än sitt rykte.
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Publisher | MedCul, Lunds universitet |
| Number of pages | 26 |
| Volume | 21 |
| Publication status | Published - 2010 |
Publication series
| Name | MedCUL Rapport nr 21 |
|---|---|
| Volume | 21 |
Bibliographical note
The information about affiliations in this record was updated in December 2015.The record was previously connected to the following departments: Department of Nephrology (013230024), Faculty office (013100001), Division of Social Medicine and Global Health (013241820), Faculty of Medicine (000022000)
Subject classification (UKÄ)
- Clinical Medicine
Free keywords
- SoTL