Bra vallersättning och kompensationsstöd?: Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön, och samhällsekonomin?

Knut Per Haslund; Lars Jonasson; Henrik G. Smith; Martin Stjernman; Paul Caplat; Klaus Birkhofer; Yann Clough; Helena Hanson

Bra vallersättning och kompensationsstöd? Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön, och samhällsekonomin?

Knut Per Haslund, Lars Jonasson, Henrik G. Smith, Martin Stjernman, Paul Caplat, Klaus Birkhofer, Yann Clough, Helena Hanson

Swedish Board of Agriculture

Research output: Book/Report › Report › Research

Abstract

Positiva och negativa miljöeffekter
Vallersättningen och kompensationsstödet leder båda till att arealen vall och antalet nötkreatur ökar kraftigt. Utredningen konstaterar att effekten av vallodling på biologisk mångfald, både när det gäller sällsynta arter och ekosystemtjänster, är otillräckligt känd. Kompensationsstödet gör det företagsekonomiskt lönsamt att hävda betydligt större areal permanent betesmark, men vallersättningen leder däremot till något lägre betesareal.
Det svenska jordbrukets kväve- och fosforläckage har varit lägre under de båda
analyserade programperioderna tack vare vallersättningen. Under perioden 2015–20 är kväveläckaget är lägre än vad det skulle ha varit utan stödet också i slättbygderna, till skillnad från i landsbygdsprogrammets föregående
period 2007–14. Kompensationsstödet medför tvärtom att växtnäringsläckaget
är högre än vad det skulle vara om stödet inte fanns. Användningen av växtskyddsmedel i jordbruket påverkas inte mycket av dessa stöd under perioden 2015–20. Kompensationsstödet har under båda perioderna medfört stora utsläpp av växthusgaser. Vallersättningen är däremot bra ur klimatsynpunkt, om än inte lika starkt under perioden 2015–20 som under den föregående perioden. Stödens klimatpåverkan sker huvudsakligen genom att påverka mängden kol bundet i marken och antalet nötkreatur som avger växthusgasen metan, medan deras inverkan på jordbrukets användning av fossilbränsle till traktorer och annat är liten i sammanhanget. Kompensationsstödet är samhällsekonomiskt olönsamt
Vallersättningen medförde stora samhällsekonomiska förluster i början av perioden 2007–10, men efter ändrade stödregler och med högre världsmarknadspriser blev den i stället mycket lönsam. Även under innevarande programperiod 2015–20 har den en viss samhällsekonomisk lönsamhet. Kompensationsstödet ger dock stora samhällsekonomiska förluster, både under perioden 2007–14 och 2015–20. Samhällsekonomiskt sett vore det bra att halvera båda stöden. Kompensationsstödet ger många extra arbetstillfällen i områden med sämre förutsättningar för odling men till hög samhällsekonomisk kostnad. En del av kostnaden är att kompensationsstödet sammanvägt medför ökad miljöbelastning. Per budgetkrona var dock kostnaden relativt låg jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Störst betydelse för stödens samhällsekonomiska lönsamhet är deras klimateffekter, att deras skattefinansiering ger förluster i annan verksamhet, och att de leder till mindre effektiv jordbruksproduktion av marknadsvaror. Effekterna av stöden beror mycket på de ekonomiska förutsättningarna i övrigt, till exempel prisnivån för jordbruksprodukter på världsmarknaden. Utfallet kan bli ett annat än väntat om förutsättningarna ändras under perioden. Detta hände under perioden 2007–2014.

Original language	Swedish
Publisher	Jordbruksverket
Commissioning body	Swedish Board of Agriculture
Number of pages	211
Publication status	Published - 2016

Publication series

Name	UVR
Publisher	Jordbruksverket
No.	6
Volume	2016

Subject classification (UKÄ)

Economics
Ecology
Environmental Sciences

Cite this

@book{f9dd775c872547e5972228686936d742,

title = "Bra vallers{\"a}ttning och kompensationsst{\"o}d?: Hur kan olika utformningar p{\aa}verka jordbruket, milj{\"o}n, och samh{\"a}llsekonomin? ",

abstract = "Positiva och negativa milj{\"o}effekterVallers{\"a}ttningen och kompensationsst{\"o}det leder b{\aa}da till att arealen vall och antalet n{\"o}tkreatur {\"o}kar kraftigt. Utredningen konstaterar att effekten av vallodling p{\aa} biologisk m{\aa}ngfald, b{\aa}de n{\"a}r det g{\"a}ller s{\"a}llsynta arter och ekosystemtj{\"a}nster, {\"a}r otillr{\"a}ckligt k{\"a}nd. Kompensationsst{\"o}det g{\"o}r det f{\"o}retagsekonomiskt l{\"o}nsamt att h{\"a}vda betydligt st{\"o}rre areal permanent betesmark, men vallers{\"a}ttningen leder d{\"a}remot till n{\aa}got l{\"a}gre betesareal.Det svenska jordbrukets kv{\"a}ve- och fosforl{\"a}ckage har varit l{\"a}gre under de b{\aa}daanalyserade programperioderna tack vare vallers{\"a}ttningen. Under perioden 2015–20 {\"a}r kv{\"a}vel{\"a}ckaget {\"a}r l{\"a}gre {\"a}n vad det skulle ha varit utan st{\"o}det ocks{\aa} i sl{\"a}ttbygderna, till skillnad fr{\aa}n i landsbygdsprogrammets f{\"o}reg{\aa}endeperiod 2007–14. Kompensationsst{\"o}det medf{\"o}r tv{\"a}rtom att v{\"a}xtn{\"a}ringsl{\"a}ckaget{\"a}r h{\"o}gre {\"a}n vad det skulle vara om st{\"o}det inte fanns. Anv{\"a}ndningen av v{\"a}xtskyddsmedel i jordbruket p{\aa}verkas inte mycket av dessa st{\"o}d under perioden 2015–20. Kompensationsst{\"o}det har under b{\aa}da perioderna medf{\"o}rt stora utsl{\"a}pp av v{\"a}xthusgaser. Vallers{\"a}ttningen {\"a}r d{\"a}remot bra ur klimatsynpunkt, om {\"a}n inte lika starkt under perioden 2015–20 som under den f{\"o}reg{\aa}ende perioden. St{\"o}dens klimatp{\aa}verkan sker huvudsakligen genom att p{\aa}verka m{\"a}ngden kol bundet i marken och antalet n{\"o}tkreatur som avger v{\"a}xthusgasen metan, medan deras inverkan p{\aa} jordbrukets anv{\"a}ndning av fossilbr{\"a}nsle till traktorer och annat {\"a}r liten i sammanhanget. Kompensationsst{\"o}det {\"a}r samh{\"a}llsekonomiskt ol{\"o}nsamtVallers{\"a}ttningen medf{\"o}rde stora samh{\"a}llsekonomiska f{\"o}rluster i b{\"o}rjan av perioden 2007–10, men efter {\"a}ndrade st{\"o}dregler och med h{\"o}gre v{\"a}rldsmarknadspriser blev den i st{\"a}llet mycket l{\"o}nsam. {\"A}ven under innevarande programperiod 2015–20 har den en viss samh{\"a}llsekonomisk l{\"o}nsamhet. Kompensationsst{\"o}det ger dock stora samh{\"a}llsekonomiska f{\"o}rluster, b{\aa}de under perioden 2007–14 och 2015–20. Samh{\"a}llsekonomiskt sett vore det bra att halvera b{\aa}da st{\"o}den. Kompensationsst{\"o}det ger m{\aa}nga extra arbetstillf{\"a}llen i omr{\aa}den med s{\"a}mre f{\"o}ruts{\"a}ttningar f{\"o}r odling men till h{\"o}g samh{\"a}llsekonomisk kostnad. En del av kostnaden {\"a}r att kompensationsst{\"o}det sammanv{\"a}gt medf{\"o}r {\"o}kad milj{\"o}belastning. Per budgetkrona var dock kostnaden relativt l{\aa}g j{\"a}mf{\"o}rt med andra arbetsmarknadspolitiska {\aa}tg{\"a}rder. St{\"o}rst betydelse f{\"o}r st{\"o}dens samh{\"a}llsekonomiska l{\"o}nsamhet {\"a}r deras klimateffekter, att deras skattefinansiering ger f{\"o}rluster i annan verksamhet, och att de leder till mindre effektiv jordbruksproduktion av marknadsvaror. Effekterna av st{\"o}den beror mycket p{\aa} de ekonomiska f{\"o}ruts{\"a}ttningarna i {\"o}vrigt, till exempel prisniv{\aa}n f{\"o}r jordbruksprodukter p{\aa} v{\"a}rldsmarknaden. Utfallet kan bli ett annat {\"a}n v{\"a}ntat om f{\"o}ruts{\"a}ttningarna {\"a}ndras under perioden. Detta h{\"a}nde under perioden 2007–2014.",

author = "Haslund, {Knut Per} and Lars Jonasson and Smith, {Henrik G.} and Martin Stjernman and Paul Caplat and Klaus Birkhofer and Yann Clough and Helena Hanson",

year = "2016",

language = "svenska",

series = "UVR",

publisher = "Jordbruksverket",

number = "6",

}

TY - BOOK

T1 - Bra vallersättning och kompensationsstöd?

T2 - Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön, och samhällsekonomin?

AU - Haslund, Knut Per

AU - Jonasson, Lars

AU - Smith, Henrik G.

AU - Stjernman, Martin

AU - Caplat, Paul

AU - Birkhofer, Klaus

AU - Clough, Yann

AU - Hanson, Helena

PY - 2016

Y1 - 2016

N2 - Positiva och negativa miljöeffekterVallersättningen och kompensationsstödet leder båda till att arealen vall och antalet nötkreatur ökar kraftigt. Utredningen konstaterar att effekten av vallodling på biologisk mångfald, både när det gäller sällsynta arter och ekosystemtjänster, är otillräckligt känd. Kompensationsstödet gör det företagsekonomiskt lönsamt att hävda betydligt större areal permanent betesmark, men vallersättningen leder däremot till något lägre betesareal.Det svenska jordbrukets kväve- och fosforläckage har varit lägre under de bådaanalyserade programperioderna tack vare vallersättningen. Under perioden 2015–20 är kväveläckaget är lägre än vad det skulle ha varit utan stödet också i slättbygderna, till skillnad från i landsbygdsprogrammets föregåendeperiod 2007–14. Kompensationsstödet medför tvärtom att växtnäringsläckagetär högre än vad det skulle vara om stödet inte fanns. Användningen av växtskyddsmedel i jordbruket påverkas inte mycket av dessa stöd under perioden 2015–20. Kompensationsstödet har under båda perioderna medfört stora utsläpp av växthusgaser. Vallersättningen är däremot bra ur klimatsynpunkt, om än inte lika starkt under perioden 2015–20 som under den föregående perioden. Stödens klimatpåverkan sker huvudsakligen genom att påverka mängden kol bundet i marken och antalet nötkreatur som avger växthusgasen metan, medan deras inverkan på jordbrukets användning av fossilbränsle till traktorer och annat är liten i sammanhanget. Kompensationsstödet är samhällsekonomiskt olönsamtVallersättningen medförde stora samhällsekonomiska förluster i början av perioden 2007–10, men efter ändrade stödregler och med högre världsmarknadspriser blev den i stället mycket lönsam. Även under innevarande programperiod 2015–20 har den en viss samhällsekonomisk lönsamhet. Kompensationsstödet ger dock stora samhällsekonomiska förluster, både under perioden 2007–14 och 2015–20. Samhällsekonomiskt sett vore det bra att halvera båda stöden. Kompensationsstödet ger många extra arbetstillfällen i områden med sämre förutsättningar för odling men till hög samhällsekonomisk kostnad. En del av kostnaden är att kompensationsstödet sammanvägt medför ökad miljöbelastning. Per budgetkrona var dock kostnaden relativt låg jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Störst betydelse för stödens samhällsekonomiska lönsamhet är deras klimateffekter, att deras skattefinansiering ger förluster i annan verksamhet, och att de leder till mindre effektiv jordbruksproduktion av marknadsvaror. Effekterna av stöden beror mycket på de ekonomiska förutsättningarna i övrigt, till exempel prisnivån för jordbruksprodukter på världsmarknaden. Utfallet kan bli ett annat än väntat om förutsättningarna ändras under perioden. Detta hände under perioden 2007–2014.

AB - Positiva och negativa miljöeffekterVallersättningen och kompensationsstödet leder båda till att arealen vall och antalet nötkreatur ökar kraftigt. Utredningen konstaterar att effekten av vallodling på biologisk mångfald, både när det gäller sällsynta arter och ekosystemtjänster, är otillräckligt känd. Kompensationsstödet gör det företagsekonomiskt lönsamt att hävda betydligt större areal permanent betesmark, men vallersättningen leder däremot till något lägre betesareal.Det svenska jordbrukets kväve- och fosforläckage har varit lägre under de bådaanalyserade programperioderna tack vare vallersättningen. Under perioden 2015–20 är kväveläckaget är lägre än vad det skulle ha varit utan stödet också i slättbygderna, till skillnad från i landsbygdsprogrammets föregåendeperiod 2007–14. Kompensationsstödet medför tvärtom att växtnäringsläckagetär högre än vad det skulle vara om stödet inte fanns. Användningen av växtskyddsmedel i jordbruket påverkas inte mycket av dessa stöd under perioden 2015–20. Kompensationsstödet har under båda perioderna medfört stora utsläpp av växthusgaser. Vallersättningen är däremot bra ur klimatsynpunkt, om än inte lika starkt under perioden 2015–20 som under den föregående perioden. Stödens klimatpåverkan sker huvudsakligen genom att påverka mängden kol bundet i marken och antalet nötkreatur som avger växthusgasen metan, medan deras inverkan på jordbrukets användning av fossilbränsle till traktorer och annat är liten i sammanhanget. Kompensationsstödet är samhällsekonomiskt olönsamtVallersättningen medförde stora samhällsekonomiska förluster i början av perioden 2007–10, men efter ändrade stödregler och med högre världsmarknadspriser blev den i stället mycket lönsam. Även under innevarande programperiod 2015–20 har den en viss samhällsekonomisk lönsamhet. Kompensationsstödet ger dock stora samhällsekonomiska förluster, både under perioden 2007–14 och 2015–20. Samhällsekonomiskt sett vore det bra att halvera båda stöden. Kompensationsstödet ger många extra arbetstillfällen i områden med sämre förutsättningar för odling men till hög samhällsekonomisk kostnad. En del av kostnaden är att kompensationsstödet sammanvägt medför ökad miljöbelastning. Per budgetkrona var dock kostnaden relativt låg jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Störst betydelse för stödens samhällsekonomiska lönsamhet är deras klimateffekter, att deras skattefinansiering ger förluster i annan verksamhet, och att de leder till mindre effektiv jordbruksproduktion av marknadsvaror. Effekterna av stöden beror mycket på de ekonomiska förutsättningarna i övrigt, till exempel prisnivån för jordbruksprodukter på världsmarknaden. Utfallet kan bli ett annat än väntat om förutsättningarna ändras under perioden. Detta hände under perioden 2007–2014.

UR - https://www2.jordbruksverket.se/download/18.4e4207e115c9b212709b3c16/1497356035406/utv16_6.pdf

M3 - Rapport

T3 - UVR

BT - Bra vallersättning och kompensationsstöd?

PB - Jordbruksverket

ER -

Bra vallersättning och kompensationsstöd? Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön, och samhällsekonomin?

Abstract

Publication series

Subject classification (UKÄ)

Other files and links

Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013: Delrapport II: Utvärdering av åtgärder för bättre miljö

Cite this