Abstract
Sege Park är ett före detta sjukhus- och parkområde i Malmö som byggs och förtätas. Sege Park har tydliga hållbarhetsmål som ska konkretiseras bland annat genom en byggherredialog. Byggherredialogen drivs av Malmö stad och där ingår 13 byggherrar. I denna rapport redovisas resultatet av de lärdomar som kan dras från byggherredialogen utifrån de två år som den pågått. Dialogen är inte slutförd och lärdomarna handlar därför främst om erfarenheter av själva processen, då aspekter kopplade till genomförande och måluppfyllelse inte är möjliga att studera i det här skedet. Rapporten bygger på intervjuer med deltagande byggherrar, samt deltagarna observationer vid byggherremöten gjorda av forskarna.
Det övergripande resultatet är att byggherredialog som process genomgående av byggherrarna upplevs som mycket positivt. Att få träffa och diskutera olika frågor framhävs som någonting bra och är en metod som bör behållas även i framtida projekt.
Det som framhållits som positivt så här långt in i processen är:
•Hög ambitionsnivå med ett tydligt lärmoment
•Tydligt övergripande syfte
•Bra närvaro och processledning från Malmö stads sida
•Väl sammansatt grupp med god sammanhållning
•Relevanta teman
•Inspirerande studiebesök och konkreta exempel
•Arbetsgrupperna som forum för konkret problemlösning
•Tydligt ledarskap i delningsgruppen
•Stöttande hållbarhetssamtal
Förslag till förändringar inför framtida dialoger är:
•Variera mötesupplägget
•Konkretisera dialogen
•Inkludera ett återkommande tema om allmän platsmark
•Se över upplägget av temana
•Öppna för dialog om oplanerade frågor
•Dra nytta av byggherrarnas kompetens
•Beakta närvaro och rättvis arbetsbelastning
•Tydliggör förväntningar från staden och generellt
•Stärk den interna dialogen i Malmö stad
•Tydliggör hållbarhetssamordnarens roll och uppgifter
•Förbered bättre för överlämningen av processledarskapet till byggherrarna
•Se över byggherredialogens längd och anpassa intensiteten
Det övergripande resultatet är att byggherredialog som process genomgående av byggherrarna upplevs som mycket positivt. Att få träffa och diskutera olika frågor framhävs som någonting bra och är en metod som bör behållas även i framtida projekt.
Det som framhållits som positivt så här långt in i processen är:
•Hög ambitionsnivå med ett tydligt lärmoment
•Tydligt övergripande syfte
•Bra närvaro och processledning från Malmö stads sida
•Väl sammansatt grupp med god sammanhållning
•Relevanta teman
•Inspirerande studiebesök och konkreta exempel
•Arbetsgrupperna som forum för konkret problemlösning
•Tydligt ledarskap i delningsgruppen
•Stöttande hållbarhetssamtal
Förslag till förändringar inför framtida dialoger är:
•Variera mötesupplägget
•Konkretisera dialogen
•Inkludera ett återkommande tema om allmän platsmark
•Se över upplägget av temana
•Öppna för dialog om oplanerade frågor
•Dra nytta av byggherrarnas kompetens
•Beakta närvaro och rättvis arbetsbelastning
•Tydliggör förväntningar från staden och generellt
•Stärk den interna dialogen i Malmö stad
•Tydliggör hållbarhetssamordnarens roll och uppgifter
•Förbered bättre för överlämningen av processledarskapet till byggherrarna
•Se över byggherredialogens längd och anpassa intensiteten
Original language | Swedish |
---|---|
Place of Publication | Malmö |
Commissioning body | Malmö Stad: Malmö Innovationsarena |
Number of pages | 26 |
Publication status | Published - 2019 Oct 3 |
Subject classification (UKÄ)
- Other Social Sciences