Abstract
Sedan 1920-talet har det funnits planer på att använda contortatall i svenskt skogsbruk men först kring 1970omsattes de till storskaliga planteringar i norra Sverige.
Sedan 1970-talet har contortatallen debatterats och knutits till olika sammanhang och skilda värderingsregimer.
Återkommande har forskare samt företrädare för skogsnäringen och olika miljörörelser försökt att avgränsacontortans betydelse för att antingen understödja eller kritisera dess användning.
Många betydelser har under årens lopp lagts på varandra vilket gör att förståelsen av contortan har blivit alltmermångsidig och motsägelsefull.
Sedan 1970-talet har contortatallen debatterats och knutits till olika sammanhang och skilda värderingsregimer.
Återkommande har forskare samt företrädare för skogsnäringen och olika miljörörelser försökt att avgränsacontortans betydelse för att antingen understödja eller kritisera dess användning.
Många betydelser har under årens lopp lagts på varandra vilket gör att förståelsen av contortan har blivit alltmermångsidig och motsägelsefull.
Original language | Swedish |
---|---|
Number of pages | 4 |
Volume | 2023 |
No. | 8 |
Specialist publication | Fakta skog |
Publisher | Sveriges Lantbruksuniversitet |
Publication status | Published - 2023 |
Subject classification (UKÄ)
- Forest Science
- History of Technology
- History of Ideas