Abstract
Ur inledningen till temanumret "Covid-19s effekter på arbetslivet":
Coronapandemin har inneburit en stor belastning för hela samhället och ett enormt lidande för de som insjuknat allvarligt och för deras närmast anhöri-ga. Smittan kom även att påverka många arbetstagare på olika sätt. Ett ökat tryck på sjukvården innebar följaktligen en större arbetsbelastning på denna yrkesgrupp. Det förkom även en stor oro för och reell risk för exponering av viruset inom många kontakt-, vård- och serviceyrken som till exempel bland bussförare, städare, sjuksköterskor, restaurangpersonal och butiksbiträden. I början av pandemin ökade varsel och uppsägningar kraftigt vilket ledde till arbetslöshet och en utbredd oro för att bli av med jobbet. För ett stort antal tjänstemän innebar det ett ökat distansarbete från det egna hemmet för att anamma Folkhälsomyndighetens riktlinjer om social distansering. Vi ansåg att det var viktigt att dra lärdomar av dessa olika erfarenheter för att kunna anpassa och utveckla arbetslivet utifrån nya förutsättningar och kunskaper. Till detta temanummer bjöd vi därför in arbetslivsforskare för att empiriskt och teoretiskt belysa hur pandemin påverkade olika arbetsgrupper.
Coronapandemin har inneburit en stor belastning för hela samhället och ett enormt lidande för de som insjuknat allvarligt och för deras närmast anhöri-ga. Smittan kom även att påverka många arbetstagare på olika sätt. Ett ökat tryck på sjukvården innebar följaktligen en större arbetsbelastning på denna yrkesgrupp. Det förkom även en stor oro för och reell risk för exponering av viruset inom många kontakt-, vård- och serviceyrken som till exempel bland bussförare, städare, sjuksköterskor, restaurangpersonal och butiksbiträden. I början av pandemin ökade varsel och uppsägningar kraftigt vilket ledde till arbetslöshet och en utbredd oro för att bli av med jobbet. För ett stort antal tjänstemän innebar det ett ökat distansarbete från det egna hemmet för att anamma Folkhälsomyndighetens riktlinjer om social distansering. Vi ansåg att det var viktigt att dra lärdomar av dessa olika erfarenheter för att kunna anpassa och utveckla arbetslivet utifrån nya förutsättningar och kunskaper. Till detta temanummer bjöd vi därför in arbetslivsforskare för att empiriskt och teoretiskt belysa hur pandemin påverkade olika arbetsgrupper.
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Number of pages | 80 |
| Journal | Arbetsmarknad & Arbetsliv |
| Volume | 29 |
| Issue number | 1 |
| Publication status | Published - 2023 Mar |
Subject classification (UKÄ)
- Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
- Work Sciences
- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
