Dagligvarubutikernas betydelse för hållbara marknader: Svensk dagligvaruhandel sett i ett europeiskt sammanhang

Oksana Mont; Olga Chkanikova; Mikael Klintman; Beatrice Kogg; Matthias Lehner; Nathalie Nebelius; Andrius Plepys

Dagligvarubutikernas betydelse för hållbara marknader: Svensk dagligvaruhandel sett i ett europeiskt sammanhang

Oksana Mont (Editor), Olga Chkanikova, Mikael Klintman, Beatrice Kogg, Matthias Lehner, Nathalie Nebelius, Andrius Plepys

Research output: Book/Report › Report › Research

694 Downloads (Pure)

Abstract

Original language	Swedish
Publisher	Handelns Utvecklingsråd
Number of pages	116
Volume	2015:1
ISBN (Electronic)	978-91-86508-22-7
Publication status	Published - 2015

Publication series

Name	Forskningsrapport
Publisher	Handelns utvecklingsråd

Bibliographical note

Please Observe: The International Institute for Industrial Environmental Economics, not the sociology department, is the managing organisational unit of this report. However, it was impossible to change this in Lucris!

Subject classification (UKÄ)

Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Access to Document

Mont et al Handelns utvecklingsrad2015Final published version, 1.03 MB

Cite this

@book{ca8c157ebec545ffbe28c7b23d3606c2,

title = "Dagligvarubutikernas betydelse f{\"o}r h{\aa}llbara marknader: Svensk dagligvaruhandel sett i ett europeiskt sammanhang",

abstract = "Butikskedjorna inom dagligvaruhandeln {\"a}r viktiga akt{\"o}rer i arbetet med att f{\"o}rb{\"a}ttra ekologiska och sociala aspekter av livsmedelsf{\"o}rs{\"o}rjningen och {\"a}ven f{\"o}r att uppmuntra till hållbara produkter på marknaden. Med tanke på deras stora inflytande på andra akt{\"o}rer i produktkedjan i hållbarhetsarbetet tillskrivs butikskedjorna ofta ben{\"a}mningen grindvakt. Denna position inneb{\"a}r också flera stora utmaningar, från att åskådligg{\"o}ra vad hållbarhet egentligen betyder f{\"o}r den egna verksamheten, till hur man kan hitta en balans mellan aff{\"a}rsid{\'e}n och intressenters och konsumenters f{\"o}rv{\"a}ntningar, till hur man hanterar risker och os{\"a}kerhetsfaktorer i samband med en st{\"a}ndigt f{\"o}r{\"a}nderlig marknad och ett f{\"o}r{\"a}nderligt samh{\"a}lle och till hur man f{\"o}rvandlar hållbarhetsarbetet till långsiktiga aff{\"a}rsm{\"o}jligheter.Det h{\"a}r projektet har unders{\"o}kt hur butikskedjor kan bidra till den gr{\"o}na marknaden inom dagligvaruhandeln genom dels att stimulera utbudet av mer hållbara varor, dels att f{\"o}rb{\"a}ttra innovation på butiksnivå f{\"o}r att minska den direkta milj{\"o}påverkan från den egna verksamheten och {\"a}ven att hj{\"a}lpa konsumenterna i deras val av livsmedel med tanke på informationstillg{\"a}nglighet, produktplacering, marknadsf{\"o}ring och kommunikationskanaler.Delstudien som handlar om akt{\"o}rernas hållbarhetsarbete uppstr{\"o}ms visade att en avde st{\"o}rsta utmaningarna f{\"o}r såv{\"a}l producenter som f{\"o}r dagligvarubutiker {\"a}r de h{\"o}gre produktionskostnaderna f{\"o}r milj{\"o}v{\"a}nliga produkter j{\"a}mf{\"o}rt med konventionella. Vissa butikskedjor tvingas d{\"a}rmed att subventionera slutpriset på sina hållbara produkter (oftast de från deras egna varum{\"a}rken), vilket på kort sikt kan ge negativ påverkanpå deras l{\"o}nsamhet. Många butikskedjor kr{\"a}ver d{\"a}rf{\"o}r politiska åtg{\"a}rder f{\"o}r att l{\"a}gga priserna på en nivå som kan g{\"o}ra milj{\"o}m{\"a}ssigt och socialt sunda produkter mer attraktiva 5FORSKNINGSRAPPORT6och konkurrenskraftiga på marknaden, och på så s{\"a}tt också st{\"a}rka aff{\"a}rsid{\'e}n med hållbar konsumtion.Ett annat problem som identifierats av butikskedjorna {\"a}r de låga produktionsvolymerna f{\"o}r hållbara livsmedel, s{\"a}rskilt i vissa produktkategorier som till exempel ekologisk kyckling eller otillr{\"a}cklig import av produkter som till exempel ekologiska bananer. Om varorna d{\"a}remot {\"a}r odlade eller producerade i Sverige {\"a}r problemet ofta det begr{\"a}nsade utbudet av olika produkter, vilket också medverkar till att begr{\"a}nsa den gr{\"o}na marknaden.Butikskedjorna spelar också en viktig roll på det viset att de kan milj{\"o}anpassa sina egna verksamheter. H{\"a}r påverkas dock m{\"o}jligheten till milj{\"o}f{\"o}rb{\"a}ttrande åtg{\"a}rder, så kallade milj{\"o}innovationer, av butikskedjornas organisationsstruktur. En n{\"a}rmare titt på det hierarkiskt styrda f{\"o}retaget Coop och det mer decentraliserade f{\"o}retaget Ica avsl{\"o}jar att hos Coop genereras eller mobiliseras många id{\'e}er på koncernnivå medan hos Icasker detta mestadels i de enskilda butikerna. Detta inneb{\"a}r att Ica kan uppvisa en st{\"o}rre flexibilitet i alstringen och vidareutvecklingen av nya id{\'e}er. Å andra sidan kan Coops centrala strukturer och processer vara effektivare f{\"o}r att oms{\"a}tta de nya id{\'e}erna i faktiska åtg{\"a}rder speciellt f{\"o}r att ta tillvara och sprida innovativa id{\'e}er på butiksnivå. Med andra ord påverkar organisationsstrukturen bara delvis m{\"o}jligheten f{\"o}r milj{\"o}innovation hos butikskedjorna. Andra aspekter som till exempel den m{\"a}nskliga faktorn och {\"a}ven f{\"o}rvalt ningspraxis på central och butiksnivå kan påverka hur effektivt milj{\"o}innovationer tas upp på olika nivåer i organisationen.",

author = "Olga Chkanikova and Mikael Klintman and Beatrice Kogg and Matthias Lehner and Nathalie Nebelius and Andrius Plepys",

editor = "Oksana Mont",

note = "Please Observe: The International Institute for Industrial Environmental Economics, not the sociology department, is the managing organisational unit of this report. However, it was impossible to change this in Lucris!",

year = "2015",

language = "svenska",

volume = "2015:1",

series = "Forskningsrapport",

publisher = "Handelns Utvecklingsr{\aa}d",

}

TY - BOOK

T1 - Dagligvarubutikernas betydelse för hållbara marknader

T2 - Svensk dagligvaruhandel sett i ett europeiskt sammanhang

AU - Chkanikova, Olga

AU - Klintman, Mikael

AU - Kogg, Beatrice

AU - Lehner, Matthias

AU - Nebelius, Nathalie

AU - Plepys, Andrius

A2 - Mont, Oksana

N1 - Please Observe: The International Institute for Industrial Environmental Economics, not the sociology department, is the managing organisational unit of this report. However, it was impossible to change this in Lucris!

PY - 2015

Y1 - 2015

N2 - Butikskedjorna inom dagligvaruhandeln är viktiga aktörer i arbetet med att förbättra ekologiska och sociala aspekter av livsmedelsförsörjningen och även för att uppmuntra till hållbara produkter på marknaden. Med tanke på deras stora inflytande på andra aktörer i produktkedjan i hållbarhetsarbetet tillskrivs butikskedjorna ofta benämningen grindvakt. Denna position innebär också flera stora utmaningar, från att åskådliggöra vad hållbarhet egentligen betyder för den egna verksamheten, till hur man kan hitta en balans mellan affärsidén och intressenters och konsumenters förväntningar, till hur man hanterar risker och osäkerhetsfaktorer i samband med en ständigt föränderlig marknad och ett föränderligt samhälle och till hur man förvandlar hållbarhetsarbetet till långsiktiga affärsmöjligheter.Det här projektet har undersökt hur butikskedjor kan bidra till den gröna marknaden inom dagligvaruhandeln genom dels att stimulera utbudet av mer hållbara varor, dels att förbättra innovation på butiksnivå för att minska den direkta miljöpåverkan från den egna verksamheten och även att hjälpa konsumenterna i deras val av livsmedel med tanke på informationstillgänglighet, produktplacering, marknadsföring och kommunikationskanaler.Delstudien som handlar om aktörernas hållbarhetsarbete uppströms visade att en avde största utmaningarna för såväl producenter som för dagligvarubutiker är de högre produktionskostnaderna för miljövänliga produkter jämfört med konventionella. Vissa butikskedjor tvingas därmed att subventionera slutpriset på sina hållbara produkter (oftast de från deras egna varumärken), vilket på kort sikt kan ge negativ påverkanpå deras lönsamhet. Många butikskedjor kräver därför politiska åtgärder för att lägga priserna på en nivå som kan göra miljömässigt och socialt sunda produkter mer attraktiva 5FORSKNINGSRAPPORT6och konkurrenskraftiga på marknaden, och på så sätt också stärka affärsidén med hållbar konsumtion.Ett annat problem som identifierats av butikskedjorna är de låga produktionsvolymerna för hållbara livsmedel, särskilt i vissa produktkategorier som till exempel ekologisk kyckling eller otillräcklig import av produkter som till exempel ekologiska bananer. Om varorna däremot är odlade eller producerade i Sverige är problemet ofta det begränsade utbudet av olika produkter, vilket också medverkar till att begränsa den gröna marknaden.Butikskedjorna spelar också en viktig roll på det viset att de kan miljöanpassa sina egna verksamheter. Här påverkas dock möjligheten till miljöförbättrande åtgärder, så kallade miljöinnovationer, av butikskedjornas organisationsstruktur. En närmare titt på det hierarkiskt styrda företaget Coop och det mer decentraliserade företaget Ica avslöjar att hos Coop genereras eller mobiliseras många idéer på koncernnivå medan hos Icasker detta mestadels i de enskilda butikerna. Detta innebär att Ica kan uppvisa en större flexibilitet i alstringen och vidareutvecklingen av nya idéer. Å andra sidan kan Coops centrala strukturer och processer vara effektivare för att omsätta de nya idéerna i faktiska åtgärder speciellt för att ta tillvara och sprida innovativa idéer på butiksnivå. Med andra ord påverkar organisationsstrukturen bara delvis möjligheten för miljöinnovation hos butikskedjorna. Andra aspekter som till exempel den mänskliga faktorn och även förvalt ningspraxis på central och butiksnivå kan påverka hur effektivt miljöinnovationer tas upp på olika nivåer i organisationen.

AB - Butikskedjorna inom dagligvaruhandeln är viktiga aktörer i arbetet med att förbättra ekologiska och sociala aspekter av livsmedelsförsörjningen och även för att uppmuntra till hållbara produkter på marknaden. Med tanke på deras stora inflytande på andra aktörer i produktkedjan i hållbarhetsarbetet tillskrivs butikskedjorna ofta benämningen grindvakt. Denna position innebär också flera stora utmaningar, från att åskådliggöra vad hållbarhet egentligen betyder för den egna verksamheten, till hur man kan hitta en balans mellan affärsidén och intressenters och konsumenters förväntningar, till hur man hanterar risker och osäkerhetsfaktorer i samband med en ständigt föränderlig marknad och ett föränderligt samhälle och till hur man förvandlar hållbarhetsarbetet till långsiktiga affärsmöjligheter.Det här projektet har undersökt hur butikskedjor kan bidra till den gröna marknaden inom dagligvaruhandeln genom dels att stimulera utbudet av mer hållbara varor, dels att förbättra innovation på butiksnivå för att minska den direkta miljöpåverkan från den egna verksamheten och även att hjälpa konsumenterna i deras val av livsmedel med tanke på informationstillgänglighet, produktplacering, marknadsföring och kommunikationskanaler.Delstudien som handlar om aktörernas hållbarhetsarbete uppströms visade att en avde största utmaningarna för såväl producenter som för dagligvarubutiker är de högre produktionskostnaderna för miljövänliga produkter jämfört med konventionella. Vissa butikskedjor tvingas därmed att subventionera slutpriset på sina hållbara produkter (oftast de från deras egna varumärken), vilket på kort sikt kan ge negativ påverkanpå deras lönsamhet. Många butikskedjor kräver därför politiska åtgärder för att lägga priserna på en nivå som kan göra miljömässigt och socialt sunda produkter mer attraktiva 5FORSKNINGSRAPPORT6och konkurrenskraftiga på marknaden, och på så sätt också stärka affärsidén med hållbar konsumtion.Ett annat problem som identifierats av butikskedjorna är de låga produktionsvolymerna för hållbara livsmedel, särskilt i vissa produktkategorier som till exempel ekologisk kyckling eller otillräcklig import av produkter som till exempel ekologiska bananer. Om varorna däremot är odlade eller producerade i Sverige är problemet ofta det begränsade utbudet av olika produkter, vilket också medverkar till att begränsa den gröna marknaden.Butikskedjorna spelar också en viktig roll på det viset att de kan miljöanpassa sina egna verksamheter. Här påverkas dock möjligheten till miljöförbättrande åtgärder, så kallade miljöinnovationer, av butikskedjornas organisationsstruktur. En närmare titt på det hierarkiskt styrda företaget Coop och det mer decentraliserade företaget Ica avslöjar att hos Coop genereras eller mobiliseras många idéer på koncernnivå medan hos Icasker detta mestadels i de enskilda butikerna. Detta innebär att Ica kan uppvisa en större flexibilitet i alstringen och vidareutvecklingen av nya idéer. Å andra sidan kan Coops centrala strukturer och processer vara effektivare för att omsätta de nya idéerna i faktiska åtgärder speciellt för att ta tillvara och sprida innovativa idéer på butiksnivå. Med andra ord påverkar organisationsstrukturen bara delvis möjligheten för miljöinnovation hos butikskedjorna. Andra aspekter som till exempel den mänskliga faktorn och även förvalt ningspraxis på central och butiksnivå kan påverka hur effektivt miljöinnovationer tas upp på olika nivåer i organisationen.

M3 - Rapport

VL - 2015:1

T3 - Forskningsrapport

BT - Dagligvarubutikernas betydelse för hållbara marknader

PB - Handelns Utvecklingsråd

ER -