Digitaliseringens Rättssociologi. Om mätbarhetens behov av teori och den digitala arkitekturens normativa relevans

Den här artikeln för fram digitaliseringen och konsekvenserna av Internet som ett studieobjekt med inneboende möjligheter för metodutveckling inom rättssociologi och den bredare rättsvetenskapen – vilket i sin tur adresserar en teoretisk potential. Artikeln lyfter fram tre aspekter som det argumenteras för är av särskild vikt att adressera: 1.) de stora datamängdernas och mätbarhetens metodologiska löfte; 2.) huruvida detta även medför ett behov av samhällsvetenskaplig teori, inklusive teoriutveckling; och 3.) i så fall i vilken grad fokus därmed kan eller bör läggas på den digitala infrastrukturens styrande funktioner eller normativa relevans, dvs. när designen, ”koden” och protokollen – i någon mån – får rättsliga attribut. Dessa frågor kontrasteras i viss mån till rättssociologiska klassikers teoribildning och vad det innebär att återtolka dessa i en ny kontext, i syfte att undersöka den rättssociologiska utvecklingspotentialen av dessa fenomen. Jag konstaterar även avslutningsvis att den digitala samhällsutvecklingen rimligen också leder till ett ökat behov av tvärvetenskapliga samarbeten även för studier som syftar till att teckna rättssociologiska frågeställningar, inte minst som en följd av metodologiska överväganden i relation till de enorma och komplexa datamängder som livet i det digitala samhället genererar.