Durkheim och Mannheim som filosofisociologer

Henrik Lundberg

Research output: ThesisLicentiate Thesis

Abstract

Kan sociologin användas till att förstå filosofiskt tänkande? De senaste decennierna har en ny typ av studie växt fram som studerar filosofiskt tänkande ur ett sociologiskt perspektiv. På engelska benämns denna desciplin sociology of philosophy respektive sociology of philosophical knowledge. En lämplig svensk översättning torde bli filosofisociologi.

Filosofisociologisk forskning syftar till att knyta filosofiskt tänkande till de sociala och historiska betingelser ur vilka de vuxit fram. Den filisofisociologiska forskningen vill sålunda lyfta fram sambandet mellan intellektuell och social tilllhörighet. Filosofisociologin vänder sig framför allt mot tanken att det finns ett filosofiskt tänkande som sådant, det villl säga ett tidlöst förnuft som ser likadant ut för alla människor i alla tider.

I denna uppsats studeras två filosofisociologiska pionjärer, Èmile Durkhiem och Karl Mannheim. Det övergripande syftet är att undersöka vilka delar av deras kunskapssociologier som kan användas för att bedriva filosofisociologisk forskning i dag. I uppsatsen tas ställning för vad författaren kallar stark relativism. Det argumenteras även för att det så kallade genetiska felslutet inte är tillämpligt på filosofisk kunskap.
Original languageSwedish
QualificationLicentiate
Awarding Institution
  • Sociology
Supervisors/Advisors
  • Heidegren, Carl-Göran, Supervisor
Award date2005 Nov 2
Publisher
Print ISBNs91-7267-200-5
Publication statusPublished - 2005

Subject classification (UKÄ)

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Cite this