Effects of agricultural intensity and landscape complexity on plant species richness

Sandra Lindström

Effects of agricultural intensity and landscape complexity on plant species richness

Sandra Lindström

Swedish University of Agricultural Sciences

Research output: Thesis › Master's Thesis

Abstract

Jordbrukets intensitet har under de senaste decennierna ökat genom effektiviserad teknikanvändning och ökade insatser av pesticider och växtnäring. Detta har inte bara lett till ökade skördar utan även till negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.
I denna studie inventerades förekomsten av kärlväxter i 160 höstvetefält (Triticum aestivum L.) på 32 gårdar i Uppsala-Enköpingsregionen under sommaren år 2007. Förhållandet mellan artrikedom och åtta olika intensitetsvariabler undersöktes genom linjär regression: skörd, grödans täckningsgrad, kvävetillförsel, herbicidanvändning, jordbearbetning, andel odlad mark, fältstorlek och omkrets-area-kvot. Vidare studerades variationen av artsammansättning inom och mellan gårdarna genom beräkning av betadiversitet.
Ökad täckningsgrad hos grödan medförde signifikant lägre artrikedom bland kärlväxter i fälten, både i ekologiska och konventionella odlingssystem. Hög täckningsgrad hos grödan är ett resultat av intensiv odling med höga insatser av kväve, jordbearbetning och herbicidanvändning, i kombination med rätt tidpunkt för åtgärderna, vilket resulterar i en tät och konkurrenskraftig gröda. Artrikedomen på ekologiska gårdar var generellt högre än på konventionella. Landskapets struktur visade inga tendenser till att påverka antalet arter.
Cirka 70 % av den totala artrikedomen inom i studieområdet kunde förklaras av skillnader mellan gårdar. Artrikedomen på enskilda fält, mellan fält och mellan gårdar minskade alla med ökande täckningsgrad hos grödan. Följaktligen påverkar jordbrukets intensifiering den biologiska mångfalden av kärlväxter negativt både på den lokala skalan och mellan-gårdskalan i regionen.

Original language	English
Qualification	Master
Awarding Institution	Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala
Supervisors/Advisors	Bengtsson, Janne, Supervisor, External person
Publication status	Published - 2008
Externally published	Yes

Access to Document

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8604

Cite this

@mastersthesis{1168a0fa265840b49dc08d77bebedb53,

title = "Effects of agricultural intensity and landscape complexity on plant species richness",

abstract = "Jordbrukets intensitet har under de senaste decennierna {\"o}kat genom effektiviserad teknikanv{\"a}ndning och {\"o}kade insatser av pesticider och v{\"a}xtn{\"a}ring. Detta har inte bara lett till {\"o}kade sk{\"o}rdar utan {\"a}ven till negativa konsekvenser f{\"o}r den biologiska m{\aa}ngfalden i jordbrukslandskapet.I denna studie inventerades f{\"o}rekomsten av k{\"a}rlv{\"a}xter i 160 h{\"o}stvetef{\"a}lt (Triticum aestivum L.) p{\aa} 32 g{\aa}rdar i Uppsala-Enk{\"o}pingsregionen under sommaren {\aa}r 2007. F{\"o}rh{\aa}llandet mellan artrikedom och {\aa}tta olika intensitetsvariabler unders{\"o}ktes genom linj{\"a}r regression: sk{\"o}rd, gr{\"o}dans t{\"a}ckningsgrad, kv{\"a}vetillf{\"o}rsel, herbicidanv{\"a}ndning, jordbearbetning, andel odlad mark, f{\"a}ltstorlek och omkrets-area-kvot. Vidare studerades variationen av artsammans{\"a}ttning inom och mellan g{\aa}rdarna genom ber{\"a}kning av betadiversitet.{\"O}kad t{\"a}ckningsgrad hos gr{\"o}dan medf{\"o}rde signifikant l{\"a}gre artrikedom bland k{\"a}rlv{\"a}xter i f{\"a}lten, b{\aa}de i ekologiska och konventionella odlingssystem. H{\"o}g t{\"a}ckningsgrad hos gr{\"o}dan {\"a}r ett resultat av intensiv odling med h{\"o}ga insatser av kv{\"a}ve, jordbearbetning och herbicidanv{\"a}ndning, i kombination med r{\"a}tt tidpunkt f{\"o}r {\aa}tg{\"a}rderna, vilket resulterar i en t{\"a}t och konkurrenskraftig gr{\"o}da. Artrikedomen p{\aa} ekologiska g{\aa}rdar var generellt h{\"o}gre {\"a}n p{\aa} konventionella. Landskapets struktur visade inga tendenser till att p{\aa}verka antalet arter.Cirka 70 % av den totala artrikedomen inom i studieomr{\aa}det kunde f{\"o}rklaras av skillnader mellan g{\aa}rdar. Artrikedomen p{\aa} enskilda f{\"a}lt, mellan f{\"a}lt och mellan g{\aa}rdar minskade alla med {\"o}kande t{\"a}ckningsgrad hos gr{\"o}dan. F{\"o}ljaktligen p{\aa}verkar jordbrukets intensifiering den biologiska m{\aa}ngfalden av k{\"a}rlv{\"a}xter negativt b{\aa}de p{\aa} den lokala skalan och mellan-g{\aa}rdskalan i regionen.",

author = "Sandra Lindstr{\"o}m",

year = "2008",

language = "English",

school = "Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala",

}

TY - THES

T1 - Effects of agricultural intensity and landscape complexity on plant species richness

AU - Lindström, Sandra

PY - 2008

Y1 - 2008

N2 - Jordbrukets intensitet har under de senaste decennierna ökat genom effektiviserad teknikanvändning och ökade insatser av pesticider och växtnäring. Detta har inte bara lett till ökade skördar utan även till negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.I denna studie inventerades förekomsten av kärlväxter i 160 höstvetefält (Triticum aestivum L.) på 32 gårdar i Uppsala-Enköpingsregionen under sommaren år 2007. Förhållandet mellan artrikedom och åtta olika intensitetsvariabler undersöktes genom linjär regression: skörd, grödans täckningsgrad, kvävetillförsel, herbicidanvändning, jordbearbetning, andel odlad mark, fältstorlek och omkrets-area-kvot. Vidare studerades variationen av artsammansättning inom och mellan gårdarna genom beräkning av betadiversitet.Ökad täckningsgrad hos grödan medförde signifikant lägre artrikedom bland kärlväxter i fälten, både i ekologiska och konventionella odlingssystem. Hög täckningsgrad hos grödan är ett resultat av intensiv odling med höga insatser av kväve, jordbearbetning och herbicidanvändning, i kombination med rätt tidpunkt för åtgärderna, vilket resulterar i en tät och konkurrenskraftig gröda. Artrikedomen på ekologiska gårdar var generellt högre än på konventionella. Landskapets struktur visade inga tendenser till att påverka antalet arter.Cirka 70 % av den totala artrikedomen inom i studieområdet kunde förklaras av skillnader mellan gårdar. Artrikedomen på enskilda fält, mellan fält och mellan gårdar minskade alla med ökande täckningsgrad hos grödan. Följaktligen påverkar jordbrukets intensifiering den biologiska mångfalden av kärlväxter negativt både på den lokala skalan och mellan-gårdskalan i regionen.

AB - Jordbrukets intensitet har under de senaste decennierna ökat genom effektiviserad teknikanvändning och ökade insatser av pesticider och växtnäring. Detta har inte bara lett till ökade skördar utan även till negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.I denna studie inventerades förekomsten av kärlväxter i 160 höstvetefält (Triticum aestivum L.) på 32 gårdar i Uppsala-Enköpingsregionen under sommaren år 2007. Förhållandet mellan artrikedom och åtta olika intensitetsvariabler undersöktes genom linjär regression: skörd, grödans täckningsgrad, kvävetillförsel, herbicidanvändning, jordbearbetning, andel odlad mark, fältstorlek och omkrets-area-kvot. Vidare studerades variationen av artsammansättning inom och mellan gårdarna genom beräkning av betadiversitet.Ökad täckningsgrad hos grödan medförde signifikant lägre artrikedom bland kärlväxter i fälten, både i ekologiska och konventionella odlingssystem. Hög täckningsgrad hos grödan är ett resultat av intensiv odling med höga insatser av kväve, jordbearbetning och herbicidanvändning, i kombination med rätt tidpunkt för åtgärderna, vilket resulterar i en tät och konkurrenskraftig gröda. Artrikedomen på ekologiska gårdar var generellt högre än på konventionella. Landskapets struktur visade inga tendenser till att påverka antalet arter.Cirka 70 % av den totala artrikedomen inom i studieområdet kunde förklaras av skillnader mellan gårdar. Artrikedomen på enskilda fält, mellan fält och mellan gårdar minskade alla med ökande täckningsgrad hos grödan. Följaktligen påverkar jordbrukets intensifiering den biologiska mångfalden av kärlväxter negativt både på den lokala skalan och mellan-gårdskalan i regionen.

M3 - Master's Thesis

ER -