Abstract
Joachim Östlund undersöker de begrepp, berättelser och metaforer om krig som den svenska statsmakten använde sig av när den vände sig till folket genom de så kallade böndagsplakaten. Det handlar alltså om varierande representationer av krig i en specifik genre av material, över lång tidsaxel. Böndagsplakaten lästes alltsedan 1500-talet upp från predikostolarna och fungerade, tillsammans med övriga kungörelser vilka fördes ut genom prästernas uppläsning, som ett dåtidens massmedium. Östlund jämför hur krigen skildrades i tre olika situationer: under 1600-talets andra hälft, under Gustav III:s krig mot Ryssland på 1780-talet och slutligen under första världskriget. Det visar sig att 1600-talets berättelse om kriget handlade om förstörelse och brutalitet i "Fördärvsängelns" spår. Kriget kränkte Guds ordning, menade man i den tidens religiösa kultur. 1780-talets krig framställdes däremot som ett framgångsrikt manligt och heroiskt företag. I plakaten från första världskriget återkommer emellertid synen på kriget som ont liksom medkänslan med "krigens offer", samtidigt som plakatens retorik betonar krigets totalitet; det sträckte sig till alla folkgrupper och in i vardagslivet för envar.
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Title of host publication | Våld: Representation och verklighet |
| Publisher | Nordic Academic Press |
| Pages | 286-302 |
| ISBN (Print) | 9189116879 |
| Publication status | Published - 2006 |
Subject classification (UKÄ)
- History