En pedagogisk diskussion om kriterierna vid bedömningen av examensuppgifter

Kan vi enas?
Mitt samtal gäller: Vilka bedömningsgrunder vilar vår betygsättning på vad gäller kandidat-, magister- och masteruppsatser? Har vi lärare vid de olika ämnena inom humaniora vid Lunds universitet ungefär samma bedömningsgrunder? Eller som Åsa Lindberg-Sand problematiserar frågan ”Vad är det lärare faktiskt bedömer?”

I våra kursplaner finns visserligen målen för kursen och kursinnehållet för de olika individuella examensarbetena. I mitt eget ämne talas om att kreativiteten tränas liksom självständigheten och den metodiska säkerheten vad gäller problemformulering, val av källmaterial, källkritik, avgränsningar, teoretiska infallsvinklar, analys och tolkning. Men när det sedan gäller att bedöma de färdiga uppsatserna brukar vi inte detaljerat redovisa våra kriterier för de olika betygen, våra olika kravnivåer, med något slags dokument till studenterna.

Jag vill argumentera för att dessa kriterier och kravnivåer bör kunna redovisas för studenterna redan vid kursstarten så att dokumentet redan då kan få en pedagogisk betydelse, t. ex. redan vid den inledande problemformuleringen till den kommande uppsatsen. Vi skulle på detta sätt också åstadkomma en bättre samsyn bland kollegerna som kan bidra till att öka säkerheten vid bedömningarna. Också ur studentens synpunkt handlar detta till slut om en önskad och detaljerad feedback på de självständiga arbetena på kandidat-, magister- och masternivåer.