Ett nytt fackligt landskap - i Sverige och utomlands

Ur ett hundraårsperspektiv har arbetsmarknaden genomgått avsevärda förändringar. Majoriteten av löntagarna utgörs numera av tjänstemän. I Sverige svarar de även för majoriteten av fackmedlemmarna. De svenska fackföreningarna tillämpade redan tidigt en bred medlemsrekrytering, men till bilden hör också att Sverige har världens mest klassuppdelade fackliga rörelse. Inte minst för tjänstemännen har detta underlättat identifikationen med den egna fackföreningen, samtidigt som det stärkt sammanhållningen inom varje grupp (arbetare, akademiker resp. övriga tjänstemän). Vidare är mer än varannan svensk fackmedlem idag en kvinna, varav merparten finns inom privat eller offentlig service. De internationella variationerna är dock betydande, särskilt när det gäller tjänstemännens och kvinnornas fackliga anslutning. Detsamma kan sägas om de nationella industrial relations-systemen, som ofta kännetecknas av en betydande kontinuitet långt tillbaka i tiden. I den meningen är avståndet mellan sekelskiftena 1900 och 2000 inte så stort. Det är därför befogat att tala om en kombination av kontinuitet och förändring. I artikeln visas hur ett samspel av faktorer förklarar varför organisationsgraden internationellt sett är så hög som den är i Sverige och omvänt varför bl a USA har en låg facklig anslutning.