Europabilder der kirchlichen Widerstandsbestrebungen

I inledningsföredraget vid KZG-konferensen ”Europabilder der Kirchen in der Nachkriegszeit” i Höör i augusti 1998 definieras först ”motstånd” som olika i Tyskland, i de ockuperade länderna, i Storbritannien och i ”neutrala” länder, resp. från biskopsstolarna och ute i församlingarna. Olika definitioner av ”Europa” presenteras, där inte bara Rysslands, utan också Storbritanniens tillhörighet ifrågasatts. Motståndet mot nationalsocialismen tar sin utgångspunkt i Hitlers blodsbaserade definition av Europa. Därefter behandlas Europabilderna inom de ekumeniska motståndssträvandena vid andra världskrigets början, det kyrkliga motståndet som etisk konsekvens av att motivera den mänskliga rätten kristet (Barth), skandinaviska strävanden mot Europas nyordning och för fred och försoning (Berggrav, Eidem), motståndet mot den ömsesidiga barbariseringen av krigföringen i Europa (Pius XII, Bell, svenska biskopsbrev 1942 och 1943), Sigtunamötet mellan Bell, Schönfeld och Bonhoeffer 1942 som ett möte mellan olika motståndsgrupper, och slutligen det tyska, kyrkliga motståndsarbetet för ett nytt, federativt Europa.