Evaluating Swedish soldiers’ physiological demands in combat

Research output: ThesisDoctoral Thesis (compilation)

56 Downloads (Pure)

Abstract

Att vara soldat är väldigt fysiskt krävande, det viktigt att upprätthålla en god fysisk kapacitetsnivå för att klara sin tjänst. Vid militära operationer arbetar soldater på lägre fysiska kravnivåer under lång tid för att ibland gå upp på intensiva kravnivåer. Framgång vid militära operationer är ofta beroende på soldaternas fysiska kapacitet, rörlighet och förmågan att bära sin utrustning. Det är därmed nödvändigt att soldater har tillräcklig arbetskapacitet att utföra sina arbetsuppgifter på ett både snabbt och säkert sätt och minska risken för skador. Fysiska urvalskrav har funnit länge och utvecklats över tiden, men vissa av dessa kravbilder är inte validerad på militär personal, därför är denna typ av metodologiska studier nödvändig. Det övergripande syftet med detta projekt var därför att få en fördjupad förståelse och kunskap om fysiska belastningar inom markstridsområdet för att kunna främja utvecklingen av evidensbaserade urvals och uppföljningstester. Även utveckla en modell för arbetskrav analys för att i förlängningen kunna fastställa kravgränser vid fysiska rekryteringstester av soldater. Data samlades in genom enkäter och kliniska tester och undersökningar för att få en holistisk och systematisk kunskap om ämnet.
I en första studie utvecklades en enkät som distribuerades till 251 soldater på olika regementen i Sverige för att få en bättre förståelse om soldaterna egna uppfattningar och erfarenheter kring vilka av deras uppgifter de anser är de mest fysiskt krävande. Resultaten från detta användes för att utveckla en observationsstudie för att mäta den fysiska påfrestningen för de olika uppgifterna som framkom i enkätstudien. Därefter genomförde vi tester med 18 soldater, varav 9 kvinnor, där vi mätte den maximala syreupptagningsförmågan, både i träningskläder och med soldaternas utrustning som de bär i fält, inklusive skyddsväst/kroppsskydd, för att se vilken skillnad det kan vara mellan dessa alternativ. Slutligen följde vi 42 soldater (3 kvinnor) vid 4 olika tillfällen då de genomförde olika övningar i fält. Soldaterna genomförde strid i bebyggelse samt fördröjning strid med fördröjande fältarbeten. De vid undersökte var den fysiska belastningen under dessa övningar. Resultaten av enkätundersökningen visar att soldaternas uppfattning är att omhändertagande och transport av skadade kamrater är de uppgifter som är mest ansträngande tillsammans med olika stridsförflyttningssätt och bära tung materiel. Strid i bebyggelse och olika terrängtyper uppfattades också som ansträngande. Nästan alla uppgifterna som soldaterna uppfattade som mest ansträngande, innehöll moment av att lyfta och bära tungt. Detta ställer krav på både styrke- och aerob förmåga. Inga könsskillnader identifierades bland svaren, män och kvinnor hade samma uppfattning om vilka moment som var mest fysiskt ansträngande. Testerna av den kardiorespiratoriska kapaciteten på löpband, visade att kvinnor och män orkade genomföra testerna på löpbandet under lika lång tid, trots att kvinnor hade en procentuellt högre extra belastning med stridsutrustning och kroppsskydd i jämförelse med männen. Att bära stridsutrustning förkortade tiden till utmattning med cirka 56 %. Den maximala syreupptagningsförmågan sänktes med ungefär 17 % av att bära utrustning, dock med lite större påverkan på männen. Under submaximal löpning arbetade både män och kvinnor på en högre procentsats av sin maximala kapacitet i jämförelse med när de bar utrustning. Vilket också bekräftades när vi analyserade det linjära sambandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagningsförmåga, det skiljer mellan utrustningsalternativen, vilket innebär att HRmätning som genomförs med träningskläder inte är direkt överförbar till att bära stridsutrustning. Syresättningen i musklerna minskade mer för männen än kvinnorna, när soldaterna hade stridsutrustning sjönk syresättning snabbare och männen hade ungefär 50 % lägre värden än kvinnorna. Även ventilationen påverkades, minutvolymen minskade vid bärande av stridsutrustning samtidigt som andningsfrekvensen ökade, detta innebar att andningsmönstret förändrades med minskad vitalkapacitet som följd. Inga könsskillnader upptäckte i relativa
kardiorespiratoriska svaret på att bära stridsutrustning. Kvinnliga soldater i studien vägde mindre men bar tyngre utrustning dock hade de lägre absolut VO2 jämfört med männen på samma nivå, skillnaden försvann för relativ VO2. När vi följde soldaterna i fält vid ett antal olika övningar fann vi att de genomför relativt mycket acceleration och de-accelerationer, de flesta av dem i relativt låg hastighet. Under de 8 timmarna vi följde soldaterna vid respektive övning tillbringade de ungefär 2 timmar över 40 % av deras maximala aerobiska kapacitet, för lång tid över denna nivå kan innebära utmattning och soldaterna löser sina uppgifter på ett sämre sätt. Soldater med en god aerobisk kapacitet har bättre möjligheter att lösa sina uppgifter i den fysiskt påfrestande miljö som de verkar i. Sammanfattningsvis är det viktigt att ha en objektiv och validerad kravbild när man genomför mönstringstester, detta minskar risken för att lämpliga personer inte blir antagna, men även en mindre risk för könsdiskriminering och felaktiga uttagningar. Eftersom den burna utrustningen påverkar soldaternas fysiska förmåga är det viktigt att ta hänsyn till detta vid tester av deras fysiska tjänstgöringsförmåga och man bör använda relevanta utrustningsalternativ
Original languageSwedish
QualificationDoctor
Awarding Institution
  • Department of Translational Medicine
Supervisors/Advisors
  • Dencker, Magnus, Supervisor
  • Olsson, M. Charlotte, Assistant supervisor, External person
Thesis sponsors
Award date2022 May 30
Place of PublicationLund
Publisher
ISBN (Print)978-91-8021-247-2
Publication statusPublished - 2022

Bibliographical note

Defence details
Date: 2022-05-30
Time: 13:00
Place: Rum 2005/2007, Carl-Bertil Laurells gata 9, plan 2, Skånes universitetssjukhus i Malmö
External reviewer(s)
Name: Hansen, Bjørge H.
Title: Professor
Affiliation: Department of Sport Science and Physical Education, Universitetet i Agder, Kristiansand, Norge

Subject classification (UKÄ)

  • Physiology

Cite this