Förskjutningar av välfärdsrättigheter och ansvar

"Jag har arbetat med barn i utsatta situationer i 30 år och har aldrig tidigare sett en svårare situation." Så beskrev en representant från civilsamhället situationen för barn och familjer som nyligen sökt asyl i Sverige, på en konferens i december 2019, som samlade ett stort antal frivilligorganisationer och offentliga aktörer. Organisationerna som fanns representerade på konferensen hade sökt och fått finansiering från Allmänna arvsfonden inom ramen för en satsning som avsåg att främja föreningslivets bidrag ”till att stärka, stödja och öka förutsättningar för nyanlända barns och ungas etablering i samhället” (Socialdepartementet 2014: 45). Bakgrunden var regeringens uppdrag åt Arvsfonden att prioritera ”det sociala stöd som krävs för barns och ungas goda start i Sverige […] exempelvis [genom] nätverksskapande eller språkinlärning” (Socialdepartementet 2014: 52). Mot denna bakgrund hade många civilsamhällesorganisationer planerat nya verksamheter i början av 2015, när man ännu inte visste hur många människor som skulle söka skydd i Sverige under det året. Totalt fick ett hundratal projekt finansiering från Arvsfonden för verksamheter som pågick mellan 2016 och 2019.?Det inledande citatet illustrerar väl den utveckling som sedan skulle komma att påverka, och som drabbade, de barn, ungdomar och vuxna som projekten riktade sig till samt projektens verksamheter och medarbetare. Förändringarna var allvarliga och genomgripande, vilket flera andra bidrag i den här antologin också bekräftar.