Abstract
En själ som Brutus’ och behag som Kleopatras. Så karaktäriserar upplysningsfilosofen Denis Diderot (1713–84) i ett brev den ryska kejsarinnan Katarina den stora, sedan han mött henne i S:t Petersburg i samband med en resa till Ryssland 1773–74. Diderot förespråkade jämlikhet, men var monarkist. Den perfekta regenten var en furste med det egna folkets väl som mål, menade han.
En sådan filosofi kunde passa en kejsarinna med smak för och behov av nya idéer. Vid tiden för resan till Ryssland fanns därför den franske upplysningsmannen på Katarinas lönelista. Hon hade, för att ekonomiskt stötta Diderot, köpt hans bibliotek och sedan generöst anställt honom för att ta hand om boksamlingen. Han stod på så vis i en tacksamhetsskuld till kejsarinnan, men detta var knappast huvudorsaken till den långa resan. Det var den politiska missionen som drev den åldrade filosofen österut. Artikeln undersöker Diderots resa och mötet med Ryssland, såsom han dokumenterade den.
En sådan filosofi kunde passa en kejsarinna med smak för och behov av nya idéer. Vid tiden för resan till Ryssland fanns därför den franske upplysningsmannen på Katarinas lönelista. Hon hade, för att ekonomiskt stötta Diderot, köpt hans bibliotek och sedan generöst anställt honom för att ta hand om boksamlingen. Han stod på så vis i en tacksamhetsskuld till kejsarinnan, men detta var knappast huvudorsaken till den långa resan. Det var den politiska missionen som drev den åldrade filosofen österut. Artikeln undersöker Diderots resa och mötet med Ryssland, såsom han dokumenterade den.
Original language | Swedish |
---|---|
No. | 7 |
Specialist publication | Populär Historia |
Publisher | Historiska Media |
Publication status | Published - 2000 |
Subject classification (UKÄ)
- History