Flernivådemokrati : en teoretisk såväl som praktisk utmaning

Under de senaste decennierna har nationella politiska system gått från att vara hierarkiska och territoriellt välavgränsade till att bli såväl flernivåbaserade som gränsöverskridande. Detta har onekligen haft konsekvenser för demokratin. Med utgångspunkt i den svenska utvecklingen problematiserar vi, i denna rapport, kort begreppet flernivådemokrati och studerar dess eventuella förtjänster och brister.

I den inledande demokratidiskussionen ställer vi upp ett antal demokratiska värden ­ såsom deltagande, representativitet och transparens ­ vilka tjänar som måttstock för den fortsatta framställningen. De två huvudfrågor som vi fokuserar på är: a) de demokratiska implikationerna av ytterligare en subnationell nivå, och därefter b) de demokratiska följderna av ett flernivåsystem.

Slutsatserna blir att ytterligare en nivå närmare folket, i internationaliseringens tidevarv, kan tjäna en demokratiskt kompenserande roll. En handlingskraftig subnationell nivå kan skapa ökade möjligheter för medborgerligt inflytande via bättre tillgänglighet och insyn. Viktigt i sammanhanget är dock att befogenheter förs ned från nationell nivå snarare än att den lokala nivåns makt kringskärs. Vad avser flernivåsystemet i sin helhet kan ett mångfaldigande av antalet påverkanskanaler också medföra ett ökat deltagande. Flernivåsystemet ställer emellertid förhållandevis höga krav på aktörerna i termer av resurser ­ tid, pengar och kunskap ­ för att finna rätt kanal. Dessutom kan komplexiteten i flernivåsystemet leda till minskad transparens, vilket givetvis försvårar ansvarsutkrävandet. Det blir därmed viktigt att fastställa kompetensfördelningen mellan nivåerna och att försäkra sig om att det finns länkar som sammanbinder de lägre nivåerna med de nationella och supranationella.