Folkhälsoarbetets historia i socialmedicinsk belysning

Social medicine and public health have through history had a common and contemporary development and therefore shared common beliefs about what population health is and how it ought to be handled. It is with Industrialization that social medicine has its roots, when dramatic society changes contribu- ted to an interest towards causes in the social environment or in the political economic structure to explain contemporary illness. This is also valid today, when public health focus more and more on social causes to ill health. For that reason, the different disciplines can help each other in handling future public health issues in order to focus on broader social interventions in promotion of health. The central aim of the new public health is a focus on reducing health inequalities based on unjust social arrangements and processes, and much of the research done lately indicate a relationship between inequality in a society and health status. Therefore, public health efforts must not lose its importance as an overarching social and political instrument.

Socialmedicinskt arbete och folkhälsoarbete har genom historien haft en gemensam och samtida utveckling och således delat uppfattningar kring vad som utgör en befolknings hälsa och hur den bör hanteras. Det är framförallt i 1800-talets urbanisering och industriella utveckling som socialmedicinen har sina rötter, där dramatiska samhällsförändringar bidrog till intresset kring orsaker i den sociala miljön eller i den politiskt ekonomiska strukturen för att förklara samtidens sjukdomar. Detta är fortfarande aktuellt idag när nutida folkhälsoarbete alltmer fokuserar på sociala orsaker till ohälsa. De olika disciplinerna kan därför dra nytta av varandra i hanteringen av kommande folkhälsoproblem i syfte att lyfta fram bredare sociala interventioner för att främja hälsa. Centralt för det nya folkhälsoarbetet är en fokusering på att reducera ojämlikhet i hälsa som ett resultat av orättvisa sociala arrangemang och processer, och mycket av den senare forskningen visar alltmer på samband mellan ojämlikhet i ett samhälle och dess hälsostatus. Det är därför viktigt att folkhälsoarbetet inte förlorar sin betydelse som övergripande socialt och politiskt instrument.