Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin

Anders Kjellberg

Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin

Anders Kjellberg

Sociology

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceeding › Book chapter › Research

637 Downloads (Pure)

Abstract

The chapter "Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin" (pp. 177-239) by Anders Kjellberg analyzes the rise and development of trade union cooperation within groups in Swedish metal industry. Special attention is paid to the two large metal enterprises in Finspång, situated in the northern part of the province of Östergötland:
(1) the turbine company (for a long period of time called STAL), which were owned by the following groups: Asea, ABB, Alstom and today Siemens,
(2) the aluminium and copper company Finspongs Metallverk, in 1942 bought by Svenska Metallverken in Västerås, which in turn was acquired by the Gränges Group. Today (2006) the aluminium production belongs to the SAPA and the copper part to the Finnish-owned Outokumpu (in 2005 Outokumpu Copper was aquired by Nordic Capital and changed later name to Luvata; in 2011 the German Aurubis group bought Luvata Rolled Products and decided in the same year to move it to Holland and USA in 2013). The rise of union cooperation within other Swedish metal and engineering groups is also discussed as well as the attitudes of employers and the changing strategies of the Swedish Metalworkers' Union towards union group activities.

Original language	Swedish
Title of host publication	Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet
Editors	Lars Lagergren, Annette Thörnquist
Publisher	Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) & Arbetslivsinstitutet
Pages	177-239
Number of pages	63
ISBN (Print)	91-89336-38-0
Publication status	Published - 2006

Bibliographical note

<a href=http://www.soc.lu.se/anders-kjellberg>Anders Kjellbergs hemsida</a>


<a href=http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:560499/FULLTEXT01>Hela boken finns här i fulltext</a>
 
 
<a href=http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=538675&fileOId=642615>Bokkapitlet om koncernfackligt samarbete kan laddas ned här</a>
 
 
2009 köptes Sapa Industriservice i Finspång av Coor Service Management, som startades 1998 och ägs av investmentbolaget Cinven. Coor Service Management hade 2011 4.300 anställda i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Belgien, varav 300 i Finspång.
 
År 2012 bestod Sapa:s verksamhet i Finspång av Sapa Profiler AB, Sapa Profilbearbetning, Sapa Heat Transfer (tillverkar aluminiumband för värmeväxlare - främst till bilindustrin - med valsverk i Finspång och Shanghai) samt Sapa Technology, som är koncernens centrala forsknings- och utvecklingsenhet med ett 70-tal anställda i Finspång. I Shanghai har Sapa Technology etablerat en forsknings- och utvecklingsenhet med ett 20-tal anställda. Av Sapa Heat Transfers ca 1.000 anställda 2012 fanns hälften i Finspång och hälften i Shanghai. Den 16/10 2012 meddelades att norska koncernen Orkla ASA och Norsk Hydro ASA beslutat slå samman sina aluminiumverksamheter under namnet Sapa. Orkla-ägda Sapa Profiler i Finspång och Sapa Byggnadssystem i Vetlanda ingick i uppgörelsen medan avsikten var att sälja Sapa Heat Transfer. I december 2013 bytte Sapa Heat Transfer AB namn till Gränges AB. Motivet var att tydliggöra att Finspångsföretaget blev ett mer fristående bolag. Till bilden hörde att Sapa hade sitt ursprung i Gränges AB, som tillverkade aluminium- och plastprodukter. Vid slutet av 2013 hade företaget (det nya Gränges AB) 383 anställda i Finspång (SVT Östnytt 2/12 2013).
 
 
Outokumpu Copper förvärvades 2005 av riskkapitalbolaget Nordic Capital och bytte senare namn till Luvata Copper Products; Den 1 september 2011 köptes det av tyska koncernen Aurubis som i november samma år beslutade avveckla hela verksamheten i Finspång och år 2013 flytta den till Holland och USA. Det motiverades med överkapacitet i företaget. Vid slutet av 2011 sysselsatte tillverkningen av tunna kopparband (gjutning, smältning, valsning och skärning) 190 arbetare och tjänstemän i Finspång, varav 7 inom utvecklingsavdelningen. I Västerås sysselsätter Aurubis Sweden AB ca 40 personer. All verksamhet i Finspång planeras vara avvecklad 30 september 2013. Aurubis är ledande inom integrerade kopparprodukter och störst i världen på kopparåtervinning. Koncernen hade 2013 ca 6.400 anställda runtom i världen. Huvudkontoret finns i Hamburg.
 
 
I slutet av augusti 2011 meddelade koncernledningen för Siemens Industrial Turbomachinery (SIT) att ångturbintillverkningen i Finspång skulle flyttas till Görlitz i Tyskland. Enligt Dagens Industri (30/8 2011) kom beskedet som en chock för den svenske vd:n Jan-Erik Rydén. Kvar i Finspång blev tillverkningen av gasturbiner. Även i fortsättningen skulle utvecklingen och servicen av ångturbiner ske i Finspång. Totalt arbetade vid denna tidpunkt 2.700 personer på Siemens i Finspång. Redan 1/2 2012 tillträdde en ny vd med uppgift att koncentrera tillverkningen av gasturbiner till Finspång och avveckla produktionen av ångturbiner på orten, vilket betyder att sedan de redan beställda ångturbinerna (ordervärde 4 miljarder kronor) färdigställts kommer inga sådana turbiner längre att tillverkas i Finspång (Dagens Industri 3/4 2012). En andra förändring var att sätta större prispress på underleverantörerna genom att konkurrensutsätta dem på ett annat sätt än tidigare. År 2013 är det hundra år sedan turbinbolaget, som då hette Turbin AB De Laval Ljungström, startade i Finspång. Efter fyra års utvecklingsarbete i Finspång levererades under 2013 den första nya gasturbinen SGT-750 till kund (DI 30/1 2013).

Subject classification (UKÄ)

Sociology (excluding Social Work, Social Anthropology, Demography and Criminology)

Free keywords

industrial relations
sociologi
verkstadsklubb
fackklubb
industrisamhälle
partsrelationer
SIF
Metall
Finspång
Metallindustriarbetareförbundet
Siemens
SAPA
Outokumpu
koncernfackligt samarbete
arbetare
koncernfack
tjänstemän
fackliga organisationer
fackförening
fackförbund
folkhemmet
STAL
Asea
ABB
arbetsliv
sociology
sociologiska institutionen
arbetsmarknad
department of sociology

UN SDGs

This output contributes to the following UN Sustainable Development Goals (SDGs)

Access to Document

FinspxC3xA5ngKjellbergFinal published version, 7.13 MB

http://www.isak.liu.se/cks/publikationer/bok_finspong/1.408131/Finspngpdf-fil20121010.pdf

Arbetsgivarorganisationers kulturer och strategier
Kjellberg, A. (Researcher)
2002/01/01 → 2004/12/31
Project: Research

Cite this

Kjellberg, A. (2006). Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin. In L. Lagergren, & A. Thörnquist (Eds.), Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet (pp. 177-239). Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) & Arbetslivsinstitutet. http://www.isak.liu.se/cks/publikationer/bok_finspong/1.408131/Finspngpdf-fil20121010.pdf

@inbook{141a78f9a576439c84fa3927d65d8e04,

title = "Framv{\"a}xten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin",

abstract = "Under 2006 publicerades av CKS (Centrum f{\"o}r kommunstrategiska studier, Norrk{\"o}ping) i samarbete med Arbetslivsinstitutet, Link{\"o}pings universitet (Campus Norrk{\"o}ping) och Metalls avdelning 97 i Finsp{\aa}ng boken {"}Finsp{\aa}ng - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamh{\"a}lle under 1900-talet{"}. Ett av kapitlen {\"a}r {"}Framv{\"a}xten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin{"} (sid 177-239) av Anders Kjellberg. H{\"a}r analyseras framv{\"a}xten av koncernfackligt samarbete med utg{\aa}ngspunkt fr{\aa}n de b{\aa}da stora metallindustrierna i Finsp{\aa}ng, dvs (1) turbinbolaget (under l{\aa}ng tid kallat STAL) som tillh{\"o}rt f{\"o}ljande koncerner: Asea, ABB, Alstom och idag Siemens, samt (2) Finspongs Metallverk som 1942 k{\"o}ptes av Svenska Metallverken, som i sin tur f{\"o}rv{\"a}rvades av Gr{\"a}ngeskoncernen. Idag (2006) tillh{\"o}r aluminiumdelen av metallverken SAPA och koppardelen Outokumpu (Outokumpu Copper f{\"o}rv{\"a}rvades 2005 av riskkapitalbolaget Nordic Capital och bytte senare namn till Luvata Copper Products; 2011 k{\"o}ptes det av tyska koncernen Aurubis som samma {\aa}r belutade avveckla hela verksamheten i Finsp{\aa}ng och fram till 2013 flytta den till Holland och USA). {\"A}ven det koncernfackliga samarbetet inom ett antal andra verkstads- och metallf{\"o}retag ber{\"o}rs, liksom hur arbetsgivarnas och Metallindustriarbetaref{\"o}rbundets inst{\"a}llning till s{\aa}dant samarbete f{\"o}r{\"a}ndrats med tiden. {\"O}vriga kapitel i boken {\"a}r: Sten O Karlsson {"}Som det rika landet Gosen. 1938 {\aa}rs Finsp{\aa}ngsunders{\"o}kning i backspegeln{"} Mia Thorell {"}En nations fr{\"a}msta tillg{\aa}ng {\"a}r barnen{"} Torbj{\"o}rn Andersson {"}Fotbollen i Finsp{\aa}ng{"} Zoran Slavnic {"}Finska och jugoslaviska g{\"a}starbetare i Finsp{\aa}ng{"} Lars Lagergren {"}Yrkesskolan i tiden. En konjunkturanpassad historia om samf{\"o}rst{\aa}nd{"} Annette Th{\"o}rnquist {"}Asbestproblemets hantering vid en verkstadsindustri. Stal i Finsp{\aa}ng{"} Boken vill lyfta fram en bit av den svenska 1900-talshistorien ur ett lokalt perspektiv. Syftet {\"a}r att genom ett antal begr{\"a}nsade nedslag i en och samma lokala milj{\"o} belysa n{\aa}gra drag i det svenska ”folkhemmets” utveckling. Milj{\"o}n {\"a}r Finsp{\aa}ng, ett av m{\aa}nga svenska samh{\"a}llen som byggdes upp kring stora industrier. Ett {\aa}terkommande tema i kapitlen {\"a}r samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, myndigheter och folkr{\"o}relser, vilket problematiseras och diskuteras utifr{\aa}n olika ansatser. I boken behandlas arbetarnas bostads- och levnadsvillkor, barnomsorgen, idrottsr{\"o}relsens etablering genom fotbollen, arbetskraftsinvandringen ur ett g{\"a}starbetarperspektiv, den lokala inbyggda yrkesskolan, det koncernfackliga samarbetet samt arbetarskyddet med fokus mot asbestproblemet. F{\"o}lj med p{\aa} en resa i tiden i industrisamh{\"a}llet Finsp{\aa}ng!",

keywords = "industrial relations, sociologi, verkstadsklubb, fackklubb, industrisamh{\"a}lle, partsrelationer, SIF, Metall, Finsp{\aa}ng, Metallindustriarbetaref{\"o}rbundet, Siemens, SAPA, Outokumpu, koncernfackligt samarbete, arbetare, koncernfack, tj{\"a}nstem{\"a}n, fackliga organisationer, fackf{\"o}rening, fackf{\"o}rbund, folkhemmet, STAL, Asea, ABB, arbetsliv, sociology, sociologiska institutionen, arbetsmarknad, department of sociology, koncernfack, koncernfackligt samarbete, Metall, Finsp{\aa}ng, V{\"a}ster{\aa}s, Stockholm, STAL, Asea, ABB, Siemens, Svenska Metallverken, verkstadsklubb",

author = "Anders Kjellberg",

note = "<a href=http://www.soc.lu.se/anders-kjellberg>Anders Kjellbergs hemsida</a> <a href=http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:560499/FULLTEXT01>Hela boken finns h{\"a}r i fulltext</a> <a href=http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=538675&fileOId=642615>Bokkapitlet om koncernfackligt samarbete kan laddas ned h{\"a}r</a> 2009 k{\"o}ptes Sapa Industriservice i Finsp{\aa}ng av Coor Service Management, som startades 1998 och {\"a}gs av investmentbolaget Cinven. Coor Service Management hade 2011 4.300 anst{\"a}llda i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Belgien, varav 300 i Finsp{\aa}ng. {\AA}r 2012 bestod Sapa:s verksamhet i Finsp{\aa}ng av Sapa Profiler AB, Sapa Profilbearbetning, Sapa Heat Transfer (tillverkar aluminiumband f{\"o}r v{\"a}rmev{\"a}xlare - fr{\"a}mst till bilindustrin - med valsverk i Finsp{\aa}ng och Shanghai) samt Sapa Technology, som {\"a}r koncernens centrala forsknings- och utvecklingsenhet med ett 70-tal anst{\"a}llda i Finsp{\aa}ng. I Shanghai har Sapa Technology etablerat en forsknings- och utvecklingsenhet med ett 20-tal anst{\"a}llda. Av Sapa Heat Transfers ca 1.000 anst{\"a}llda 2012 fanns h{\"a}lften i Finsp{\aa}ng och h{\"a}lften i Shanghai. Den 16/10 2012 meddelades att norska koncernen Orkla ASA och Norsk Hydro ASA beslutat sl{\aa} samman sina aluminiumverksamheter under namnet Sapa. Orkla-{\"a}gda Sapa Profiler i Finsp{\aa}ng och Sapa Byggnadssystem i Vetlanda ingick i uppg{\"o}relsen medan avsikten var att s{\"a}lja Sapa Heat Transfer. I december 2013 bytte Sapa Heat Transfer AB namn till Gr{\"a}nges AB. Motivet var att tydligg{\"o}ra att Finsp{\aa}ngsf{\"o}retaget blev ett mer frist{\aa}ende bolag. Till bilden h{\"o}rde att Sapa hade sitt ursprung i Gr{\"a}nges AB, som tillverkade aluminium- och plastprodukter. Vid slutet av 2013 hade f{\"o}retaget (det nya Gr{\"a}nges AB) 383 anst{\"a}llda i Finsp{\aa}ng (SVT {\"O}stnytt 2/12 2013). Outokumpu Copper f{\"o}rv{\"a}rvades 2005 av riskkapitalbolaget Nordic Capital och bytte senare namn till Luvata Copper Products; Den 1 september 2011 k{\"o}ptes det av tyska koncernen Aurubis som i november samma {\aa}r beslutade avveckla hela verksamheten i Finsp{\aa}ng och {\aa}r 2013 flytta den till Holland och USA. Det motiverades med {\"o}verkapacitet i f{\"o}retaget. Vid slutet av 2011 sysselsatte tillverkningen av tunna kopparband (gjutning, sm{\"a}ltning, valsning och sk{\"a}rning) 190 arbetare och tj{\"a}nstem{\"a}n i Finsp{\aa}ng, varav 7 inom utvecklingsavdelningen. I V{\"a}ster{\aa}s syssels{\"a}tter Aurubis Sweden AB ca 40 personer. All verksamhet i Finsp{\aa}ng planeras vara avvecklad 30 september 2013. Aurubis {\"a}r ledande inom integrerade kopparprodukter och st{\"o}rst i v{\"a}rlden p{\aa} koppar{\aa}tervinning. Koncernen hade 2013 ca 6.400 anst{\"a}llda runtom i v{\"a}rlden. Huvudkontoret finns i Hamburg. I slutet av augusti 2011 meddelade koncernledningen f{\"o}r Siemens Industrial Turbomachinery (SIT) att {\aa}ngturbintillverkningen i Finsp{\aa}ng skulle flyttas till G{\"o}rlitz i Tyskland. Enligt Dagens Industri (30/8 2011) kom beskedet som en chock f{\"o}r den svenske vd:n Jan-Erik Ryd{\'e}n. Kvar i Finsp{\aa}ng blev tillverkningen av gasturbiner. {\"A}ven i forts{\"a}ttningen skulle utvecklingen och servicen av {\aa}ngturbiner ske i Finsp{\aa}ng. Totalt arbetade vid denna tidpunkt 2.700 personer p{\aa} Siemens i Finsp{\aa}ng. Redan 1/2 2012 tilltr{\"a}dde en ny vd med uppgift att koncentrera tillverkningen av gasturbiner till Finsp{\aa}ng och avveckla produktionen av {\aa}ngturbiner p{\aa} orten, vilket betyder att sedan de redan best{\"a}llda {\aa}ngturbinerna (orderv{\"a}rde 4 miljarder kronor) f{\"a}rdigst{\"a}llts kommer inga s{\aa}dana turbiner l{\"a}ngre att tillverkas i Finsp{\aa}ng (Dagens Industri 3/4 2012). En andra f{\"o}r{\"a}ndring var att s{\"a}tta st{\"o}rre prispress p{\aa} underleverant{\"o}rerna genom att konkurrensuts{\"a}tta dem p{\aa} ett annat s{\"a}tt {\"a}n tidigare. {\AA}r 2013 {\"a}r det hundra {\aa}r sedan turbinbolaget, som d{\aa} hette Turbin AB De Laval Ljungstr{\"o}m, startade i Finsp{\aa}ng. Efter fyra {\aa}rs utvecklingsarbete i Finsp{\aa}ng levererades under 2013 den f{\"o}rsta nya gasturbinen SGT-750 till kund (DI 30/1 2013).",

year = "2006",

language = "svenska",

isbn = "91-89336-38-0",

pages = "177--239",

editor = "Lars Lagergren and Annette Th{\"o}rnquist",

booktitle = "Finsp{\aa}ng - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamh{\"a}lle under 1900-talet",

publisher = "Centrum f{\"o}r kommunstrategiska studier (CKS) & Arbetslivsinstitutet",

}

Kjellberg, A 2006, Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin. in L Lagergren & A Thörnquist (eds), Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) & Arbetslivsinstitutet, pp. 177-239. <http://www.isak.liu.se/cks/publikationer/bok_finspong/1.408131/Finspngpdf-fil20121010.pdf>

Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin. / Kjellberg, Anders.
Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet. ed. / Lars Lagergren; Annette Thörnquist. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) & Arbetslivsinstitutet, 2006. p. 177-239.

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceeding › Book chapter › Research

TY - CHAP

T1 - Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin

AU - Kjellberg, Anders

N1 - <a href=http://www.soc.lu.se/anders-kjellberg>Anders Kjellbergs hemsida</a> <a href=http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:560499/FULLTEXT01>Hela boken finns här i fulltext</a> <a href=http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=538675&fileOId=642615>Bokkapitlet om koncernfackligt samarbete kan laddas ned här</a> 2009 köptes Sapa Industriservice i Finspång av Coor Service Management, som startades 1998 och ägs av investmentbolaget Cinven. Coor Service Management hade 2011 4.300 anställda i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Belgien, varav 300 i Finspång. År 2012 bestod Sapa:s verksamhet i Finspång av Sapa Profiler AB, Sapa Profilbearbetning, Sapa Heat Transfer (tillverkar aluminiumband för värmeväxlare - främst till bilindustrin - med valsverk i Finspång och Shanghai) samt Sapa Technology, som är koncernens centrala forsknings- och utvecklingsenhet med ett 70-tal anställda i Finspång. I Shanghai har Sapa Technology etablerat en forsknings- och utvecklingsenhet med ett 20-tal anställda. Av Sapa Heat Transfers ca 1.000 anställda 2012 fanns hälften i Finspång och hälften i Shanghai. Den 16/10 2012 meddelades att norska koncernen Orkla ASA och Norsk Hydro ASA beslutat slå samman sina aluminiumverksamheter under namnet Sapa. Orkla-ägda Sapa Profiler i Finspång och Sapa Byggnadssystem i Vetlanda ingick i uppgörelsen medan avsikten var att sälja Sapa Heat Transfer. I december 2013 bytte Sapa Heat Transfer AB namn till Gränges AB. Motivet var att tydliggöra att Finspångsföretaget blev ett mer fristående bolag. Till bilden hörde att Sapa hade sitt ursprung i Gränges AB, som tillverkade aluminium- och plastprodukter. Vid slutet av 2013 hade företaget (det nya Gränges AB) 383 anställda i Finspång (SVT Östnytt 2/12 2013). Outokumpu Copper förvärvades 2005 av riskkapitalbolaget Nordic Capital och bytte senare namn till Luvata Copper Products; Den 1 september 2011 köptes det av tyska koncernen Aurubis som i november samma år beslutade avveckla hela verksamheten i Finspång och år 2013 flytta den till Holland och USA. Det motiverades med överkapacitet i företaget. Vid slutet av 2011 sysselsatte tillverkningen av tunna kopparband (gjutning, smältning, valsning och skärning) 190 arbetare och tjänstemän i Finspång, varav 7 inom utvecklingsavdelningen. I Västerås sysselsätter Aurubis Sweden AB ca 40 personer. All verksamhet i Finspång planeras vara avvecklad 30 september 2013. Aurubis är ledande inom integrerade kopparprodukter och störst i världen på kopparåtervinning. Koncernen hade 2013 ca 6.400 anställda runtom i världen. Huvudkontoret finns i Hamburg. I slutet av augusti 2011 meddelade koncernledningen för Siemens Industrial Turbomachinery (SIT) att ångturbintillverkningen i Finspång skulle flyttas till Görlitz i Tyskland. Enligt Dagens Industri (30/8 2011) kom beskedet som en chock för den svenske vd:n Jan-Erik Rydén. Kvar i Finspång blev tillverkningen av gasturbiner. Även i fortsättningen skulle utvecklingen och servicen av ångturbiner ske i Finspång. Totalt arbetade vid denna tidpunkt 2.700 personer på Siemens i Finspång. Redan 1/2 2012 tillträdde en ny vd med uppgift att koncentrera tillverkningen av gasturbiner till Finspång och avveckla produktionen av ångturbiner på orten, vilket betyder att sedan de redan beställda ångturbinerna (ordervärde 4 miljarder kronor) färdigställts kommer inga sådana turbiner längre att tillverkas i Finspång (Dagens Industri 3/4 2012). En andra förändring var att sätta större prispress på underleverantörerna genom att konkurrensutsätta dem på ett annat sätt än tidigare. År 2013 är det hundra år sedan turbinbolaget, som då hette Turbin AB De Laval Ljungström, startade i Finspång. Efter fyra års utvecklingsarbete i Finspång levererades under 2013 den första nya gasturbinen SGT-750 till kund (DI 30/1 2013).

PY - 2006

Y1 - 2006

N2 - Under 2006 publicerades av CKS (Centrum för kommunstrategiska studier, Norrköping) i samarbete med Arbetslivsinstitutet, Linköpings universitet (Campus Norrköping) och Metalls avdelning 97 i Finspång boken "Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet". Ett av kapitlen är "Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin" (sid 177-239) av Anders Kjellberg. Här analyseras framväxten av koncernfackligt samarbete med utgångspunkt från de båda stora metallindustrierna i Finspång, dvs (1) turbinbolaget (under lång tid kallat STAL) som tillhört följande koncerner: Asea, ABB, Alstom och idag Siemens, samt (2) Finspongs Metallverk som 1942 köptes av Svenska Metallverken, som i sin tur förvärvades av Grängeskoncernen. Idag (2006) tillhör aluminiumdelen av metallverken SAPA och koppardelen Outokumpu (Outokumpu Copper förvärvades 2005 av riskkapitalbolaget Nordic Capital och bytte senare namn till Luvata Copper Products; 2011 köptes det av tyska koncernen Aurubis som samma år belutade avveckla hela verksamheten i Finspång och fram till 2013 flytta den till Holland och USA). Även det koncernfackliga samarbetet inom ett antal andra verkstads- och metallföretag berörs, liksom hur arbetsgivarnas och Metallindustriarbetareförbundets inställning till sådant samarbete förändrats med tiden. Övriga kapitel i boken är: Sten O Karlsson "Som det rika landet Gosen. 1938 års Finspångsundersökning i backspegeln" Mia Thorell "En nations främsta tillgång är barnen" Torbjörn Andersson "Fotbollen i Finspång" Zoran Slavnic "Finska och jugoslaviska gästarbetare i Finspång" Lars Lagergren "Yrkesskolan i tiden. En konjunkturanpassad historia om samförstånd" Annette Thörnquist "Asbestproblemets hantering vid en verkstadsindustri. Stal i Finspång" Boken vill lyfta fram en bit av den svenska 1900-talshistorien ur ett lokalt perspektiv. Syftet är att genom ett antal begränsade nedslag i en och samma lokala miljö belysa några drag i det svenska ”folkhemmets” utveckling. Miljön är Finspång, ett av många svenska samhällen som byggdes upp kring stora industrier. Ett återkommande tema i kapitlen är samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, myndigheter och folkrörelser, vilket problematiseras och diskuteras utifrån olika ansatser. I boken behandlas arbetarnas bostads- och levnadsvillkor, barnomsorgen, idrottsrörelsens etablering genom fotbollen, arbetskraftsinvandringen ur ett gästarbetarperspektiv, den lokala inbyggda yrkesskolan, det koncernfackliga samarbetet samt arbetarskyddet med fokus mot asbestproblemet. Följ med på en resa i tiden i industrisamhället Finspång!

AB - Under 2006 publicerades av CKS (Centrum för kommunstrategiska studier, Norrköping) i samarbete med Arbetslivsinstitutet, Linköpings universitet (Campus Norrköping) och Metalls avdelning 97 i Finspång boken "Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet". Ett av kapitlen är "Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin" (sid 177-239) av Anders Kjellberg. Här analyseras framväxten av koncernfackligt samarbete med utgångspunkt från de båda stora metallindustrierna i Finspång, dvs (1) turbinbolaget (under lång tid kallat STAL) som tillhört följande koncerner: Asea, ABB, Alstom och idag Siemens, samt (2) Finspongs Metallverk som 1942 köptes av Svenska Metallverken, som i sin tur förvärvades av Grängeskoncernen. Idag (2006) tillhör aluminiumdelen av metallverken SAPA och koppardelen Outokumpu (Outokumpu Copper förvärvades 2005 av riskkapitalbolaget Nordic Capital och bytte senare namn till Luvata Copper Products; 2011 köptes det av tyska koncernen Aurubis som samma år belutade avveckla hela verksamheten i Finspång och fram till 2013 flytta den till Holland och USA). Även det koncernfackliga samarbetet inom ett antal andra verkstads- och metallföretag berörs, liksom hur arbetsgivarnas och Metallindustriarbetareförbundets inställning till sådant samarbete förändrats med tiden. Övriga kapitel i boken är: Sten O Karlsson "Som det rika landet Gosen. 1938 års Finspångsundersökning i backspegeln" Mia Thorell "En nations främsta tillgång är barnen" Torbjörn Andersson "Fotbollen i Finspång" Zoran Slavnic "Finska och jugoslaviska gästarbetare i Finspång" Lars Lagergren "Yrkesskolan i tiden. En konjunkturanpassad historia om samförstånd" Annette Thörnquist "Asbestproblemets hantering vid en verkstadsindustri. Stal i Finspång" Boken vill lyfta fram en bit av den svenska 1900-talshistorien ur ett lokalt perspektiv. Syftet är att genom ett antal begränsade nedslag i en och samma lokala miljö belysa några drag i det svenska ”folkhemmets” utveckling. Miljön är Finspång, ett av många svenska samhällen som byggdes upp kring stora industrier. Ett återkommande tema i kapitlen är samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, myndigheter och folkrörelser, vilket problematiseras och diskuteras utifrån olika ansatser. I boken behandlas arbetarnas bostads- och levnadsvillkor, barnomsorgen, idrottsrörelsens etablering genom fotbollen, arbetskraftsinvandringen ur ett gästarbetarperspektiv, den lokala inbyggda yrkesskolan, det koncernfackliga samarbetet samt arbetarskyddet med fokus mot asbestproblemet. Följ med på en resa i tiden i industrisamhället Finspång!

KW - industrial relations

KW - sociologi

KW - verkstadsklubb

KW - fackklubb

KW - industrisamhälle

KW - partsrelationer

KW - SIF

KW - Metall

KW - Finspång

KW - Metallindustriarbetareförbundet

KW - Siemens

KW - SAPA

KW - Outokumpu

KW - koncernfackligt samarbete

KW - arbetare

KW - koncernfack

KW - tjänstemän

KW - fackliga organisationer

KW - fackförening

KW - fackförbund

KW - folkhemmet

KW - STAL

KW - Asea

KW - ABB

KW - arbetsliv

KW - sociology

KW - sociologiska institutionen

KW - arbetsmarknad

KW - department of sociology

KW - koncernfack

KW - koncernfackligt samarbete

KW - Metall

KW - Finspång

KW - Västerås

KW - Stockholm

KW - STAL

KW - Asea

KW - ABB

KW - Siemens

KW - Svenska Metallverken

KW - verkstadsklubb

M3 - Kapitel samlingsverk

SN - 91-89336-38-0

SP - 177

EP - 239

BT - Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet

A2 - Lagergren, Lars

A2 - Thörnquist, Annette

PB - Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) & Arbetslivsinstitutet

ER -

Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin

Abstract

Bibliographical note

Subject classification (UKÄ)

Free keywords

UN SDGs

Access to Document

Projects

Arbetsgivarorganisationers kulturer och strategier

Cite this