Research output per year
Research output per year
Abstract
Denna rapport innehåller resultat från en enkät som i november 2016 skickades
till organisationer med social och omsorgsinriktning inom det civila samhället.
Frågorna gällde hur dessa organisationer tar sig an frågor om uppföljning, kvalitetsmätning
och utvärdering, kort sagt: deras utvärderingspraktik. Utskicket till
drygt 1200 adressater gav 416 svar.
Sammanfattningsvis visar vår enkätstudie att utvärderingspraktiken som vi
beskriver i bred bemärkelse, från ”former av uppföljning av verksamheten inklusive
enkel statistik över antal möten, klienter, aktiviteter, till standardiserad
kvalitetskontroll och mer komplex effektutvärdering”, är vanligt förekommande
inom det civila samhällets socialt inriktade organisationer.
Utvärderingspraktiken anges till stor del ske på initiativ av organisationerna
själva och i lägre grad vara ålagd utifrån. Den beskrivs som integrerad i verksamheterna,
och relationsfrämjande, i synnerhet gentemot klienter och brukare samt
inriktad mot verksamhetsutveckling. Vanligtvis handhas detta arbete internt i
den egna organisationen, i vissa fall med stöd från en riksorganisation, och i låg
grad baserad på externa konsulter eller forskare. Organisationernas utvärderingspraktik
är baserad på dokumentation av aktiviteter och deltagare men fler
former för uppföljning och olika utvärderingsmodeller är i bruk.
Vår analys visar på samband mellan finansiering och utvärderingspraktik. En
självpåtagen redovisningspraktik har ett samband med den finansiering som
kommer från gåvogivare och medlemsavgifter. Den ålagda utvärderingspraktiken
kan relateras till utförd verksamhet enligt lagstiftning såsom SoL, LSS,
HSL, något som driver på utvärderingskrav. Liksom tidigare forskning visat är
det organisatoriska fält verksamheten befinner sig i en faktor som påverkar utvärderingspraktiken.
Förväntan från politiker och tjänstemän tycks driva på
benägenheten att utvärdera. Vi vet däremot inte om ålagda granskningskrav
enbart gäller att man ska utvärdera eller om de också inbegriper krav på särskilda
former för utvärdering.
Enkätsvaren lyfter även fram ett behov av utvärderingsmodeller för att fånga
värdena i idéburna organisationer.
till organisationer med social och omsorgsinriktning inom det civila samhället.
Frågorna gällde hur dessa organisationer tar sig an frågor om uppföljning, kvalitetsmätning
och utvärdering, kort sagt: deras utvärderingspraktik. Utskicket till
drygt 1200 adressater gav 416 svar.
Sammanfattningsvis visar vår enkätstudie att utvärderingspraktiken som vi
beskriver i bred bemärkelse, från ”former av uppföljning av verksamheten inklusive
enkel statistik över antal möten, klienter, aktiviteter, till standardiserad
kvalitetskontroll och mer komplex effektutvärdering”, är vanligt förekommande
inom det civila samhällets socialt inriktade organisationer.
Utvärderingspraktiken anges till stor del ske på initiativ av organisationerna
själva och i lägre grad vara ålagd utifrån. Den beskrivs som integrerad i verksamheterna,
och relationsfrämjande, i synnerhet gentemot klienter och brukare samt
inriktad mot verksamhetsutveckling. Vanligtvis handhas detta arbete internt i
den egna organisationen, i vissa fall med stöd från en riksorganisation, och i låg
grad baserad på externa konsulter eller forskare. Organisationernas utvärderingspraktik
är baserad på dokumentation av aktiviteter och deltagare men fler
former för uppföljning och olika utvärderingsmodeller är i bruk.
Vår analys visar på samband mellan finansiering och utvärderingspraktik. En
självpåtagen redovisningspraktik har ett samband med den finansiering som
kommer från gåvogivare och medlemsavgifter. Den ålagda utvärderingspraktiken
kan relateras till utförd verksamhet enligt lagstiftning såsom SoL, LSS,
HSL, något som driver på utvärderingskrav. Liksom tidigare forskning visat är
det organisatoriska fält verksamheten befinner sig i en faktor som påverkar utvärderingspraktiken.
Förväntan från politiker och tjänstemän tycks driva på
benägenheten att utvärdera. Vi vet däremot inte om ålagda granskningskrav
enbart gäller att man ska utvärdera eller om de också inbegriper krav på särskilda
former för utvärdering.
Enkätsvaren lyfter även fram ett behov av utvärderingsmodeller för att fånga
värdena i idéburna organisationer.
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Number of pages | 61 |
| Volume | 2018:5 |
| ISBN (Electronic) | 978-91-7753-763-2 |
| Publication status | Published - 2018 Jun 14 |
Publication series
| Name | Research Reports in Social Work |
|---|---|
| Publisher | Socialhögskolan, Lunds universitet |
| No. | 5 |
| Volume | 2018 |
Subject classification (UKÄ)
- Social Work
-
Se (inte bara) upp!
Linde, S., 2022 Jul 15, Svensk Kyrkotidning, 118, 7, p. 204-205 2 p.Research output: Contribution to specialist publication or newspaper › Specialist publication article › Popular science
-
Strävan efter självständighet: Inre och yttre krav på en idéburen välfärdsaktör
Linde, S. & Arvidson, M., 2021 Sept 17, Välfärdens aktörer : Utmaningar för människor, professioner och organisationer. Linde, S. & Svensson, K. (eds.). Lund: Social Work Press, Vol. 2. p. 131-158 27 p.Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceeding › Book chapter › Research › peer-review
Open Access -
Control and autonomy: resource dependence relations and non-profit organizations
Arvidson, M. & Linde, S., 2021, In: Journal of Organizational Ethnography. 10, 2, p. 207-221Research output: Contribution to journal › Article › peer-review
Open Access
Projects
- 1 Finished
-
Granskningssamhällets krav och civilsamhällets (re)aktioner
Linde, S., Arvidson, M. & Scaramuzzino, R.
Crafoord Foundation, Swedish Agency for Youth and Civil Society
2016/01/01 → 2017/12/31
Project: Research